Från vänster: Bill Lundgren, Mary, Duane, Laura Rayle samt Per Olevik nuvarande torpare på Kohagen

Denna historia började med att Arne Johansson, Gävle släktforskade och leta ytterligare material om sin släkt från Medelplana. Arnes farmors farfar Pehr Carlsson Lundgren var torpare på Kohagen under Hellekis Säteri.

Arne kontaktade Kinnekulle Hembygdsförening år 2006, på fototräffen i oktober som årligen anordnas av föreningen kom Arne från Gävle med tåg. Med sig hade Arne en sammanställning av sina ättlingar från Kohagen med fotografier och information. Föreningen mottog denna sammanställning och syftet var att Arne skulle få mer information av besökare på föreningens kommande fototräffar.

Kohagen i Medelplana var ett mysterium för hembygdsföreningen, det enda Kohagen som hittats var Kohagen i Österplana och länge levde både Arne och föreningen i denna tron att detta var "hans" torp.

En dag år 2008 kontaktades föreningen via ombud av William (Bill) Lundgren i Amerika som även han sökte sina rötter från Kohagen i Medelplana. Genom föreningens hemsida hade information hittats. Sommaren 2008 besökte Bill Kinnekulle tillsammans med ombudet och mötte föreningen. Guidades på Kinnekulle bl.a. till Kohagen i Österplana mm.

I oktober 2008 när Arnes sammanställning av sina ättlingar plockades fram inför den kommande fototräffen "ramlade" pusselbitarna på plats. Arne och Bil var ju släktingar och hade sina ättlingar från Kohagen i Medelplana.
Nu började kommunikationen via mail mellan hembygdsföreningen och Bill i Amerika. Bill fick uppgifter om Arne i Gävle och banden var knutna.

Sommaren 2009 planerade Bill ytterligare en resa till Sverige, landet som han besökt många gånger genom sin affärsverksamhet. Dagarna efter midsommar bokades in på Kinnekulle och den 22 juni 2009 blev dagen för mötet med föreningsmedlemmar igen. Vad han inte visste strax innan denna resa var att hans släktingar från Amerika också var i Sverige och i närheten av Kinnekulle, ett mail till kusinerna bidrog till att de även slöt upp till mötet.

Laura Rayle 90 år gammal hade under många år drömt om att få besöka Sverige. Som sjuåring emigrerade Lauras far år 1883 till Amerika. Laura hade tidigare planerat en resa till Sverige med sin syster denna blev dock inte av, men nu kom hon till sitt "drömland" tillsammans med två sina tre barn Duane och Mary. Alla var så fascinerade av den svenska naturen som visade sig från sin bästa sida och de vänliga människorna.

Tillsammans bilade alla till Kohagen i Medelplana, torpet heter nu Burtorp. Vid torpet mötte nuvarande arrendator Per Olevik upp.
Per visade torpet och dess omgivning vilket var mycket uppskattat. Att få känna sina rötter och få vara på den plats där både Bill, Laura, Duane och Marys förfäder verkat var som en dröm för dem alla.

Ingen av de amerikanska gästerna kunde svenska, dock hade de lärt sig "Tack så mycket" under de få dagar de varit i Sverige. Laura berättade att hon ville lära sig svenska som liten, men hennes far tyckte inte detta då det de bodde i Amerika. En ramsa som Laura dock fick lära sig var "Rida, rida, ranka" stora delar av denna hade fallit i glömska men hon fick uppleva den i sin helhet på "Kohagen".

Bill Lundgren fortsätter sin släktforskning och håller kontakt med hembygdsföreningen och sin kusin Arne i Gävle som är inne på sitt 87:e år. Bills och Arnes initiativ att kontakta hembygdsföreningen gav skör.

Att världen är liten och att Internet ger möjligheter kan ingen säga emot.

Bildtext: Lena Brodin - Bild: Freddie Wendin