Katla är en glaciärtäckt vulkan på Island som haft stora utbrott cirka två gånger per sekel. Den senaste tiden har många jordskalv registrerats hos Katla, och på Island har man befarat att ett nytt utbrott är att vänta. Nu visar en avhandling av Kristín Jónsdóttir vid Uppsala universitet att skalven kanske inte orsakas av vulkanisk aktivitet, utan av isrörelser. Avhandlingen granskas den 8 maj.

De skalv som registrerats hos Katla kan delas in i två kategorier utgående från var de lokaliserats - dels så kallade vulkano-tektoniska skalv som inträffar inuti vulkankratern ner till 15 kilometers djup, dels en typ av mer ovanlig aktivitet som består av tusentals grunda jordskalv utan klar utlösande faktor i den västra delen av Katla. Hittills har man trott att skalven i den senare gruppen orsakas av grunda magmatiska processer. För att lösa mysteriet har Kristín Jónsdóttir vid institutionen för geovetenskaper och hennes kolleger gjort fältstudier på Katla. Trots den extrema och delvis farliga miljön lyckades de samla in en unik mängd data.

Forskargruppens analys tyder på att skalven kommer från en glaciärtunga i ett område som heter västra Mýrdalsjökull.

- Högt uppe i glaciären glider glaciärtungan över en brant klippavsats, där stora isflak bryts loss och faller åtminstone 100 meter ner på glaciären nedanför. Min teori är att signalerna i de seismologiska mätinstrumenten orsakas av isfallet. Jordskalvens utbredningsmönster och frekvens tyder också på att de snarare orsakats av jordskred än av vanliga jordskalv. Dessutom visade det sig att det finns ett starkt samband mellan skalven och regnväder, berättar Kristín Jónsdóttir.

Hennes nya teori har stor betydelse för övervakningen inte bara vid Katla, utan vid många glaciärtäckta vulkaner runt om i världen.

- Vårt främsta verktyg för att förutse utbrott är just ökad seismisk aktivitet. Om många skalv vid vulkaner runt om i världen tolkas som vulkanisk aktivitet fastän det egentligen är fråga om isfall kan varningssystemet brista, speciellt eftersom varmare klimat kan leda till ökade isrörelser, säger Kristín Jónsdóttir.

Pressmeddelande från: Uppsala universitet