Denna artikel skrevs av Rolf "Rist" Apelqvist och publicerades första gången i HK vecka 17 år 2000.

Åker ungdomen i Kinnekulletrakten fortfarande ut och majar, tro? För ni vet väl vad ordet maja betyder så här års? Ja, inte betyder det "löva", d v s klä midsommar(maj-)stången med blommor och blader. Att åka ut och maja den här årstiden är i stället ren och skär utflykt till fots eller per cykel, med matsäck i ryggsäck eller på pakethållaren, och företrädesvis utförd på majadagen framför alla andra, d v s 1 maj!

Jag minns speciellt tre sådana här majningar. En bra, en dålig och en mittemellan. Jag nöjer mig dock med att berätta om den tråkigaste, de övriga minnena är som de är. Normalnostalgiska, alltså.

Som barn drabbades jag ofta av förkylningar som åtföljdes av snuva, hosta och feber. I min betygsbok från första klass i småskolan var jag under höstterminen frånvarande "med förfall", alltså mest på grund av alla förkylningarna, hela 81 timmar. Ett par veckor sammanlagt alltså, när jag egentligen skulle skaffat mig grundläggande baskunskaper i räkning, skrivning och läsning.

På vårterminen var det nästan lika illa. Men dagarna före 1 maj hade den då pågående förkylningsattacken nästan klingat ut så jag tjatade och tjatade på min mamma om att få följa med kamraterna ut och maja.

-Nej, det kommer aldrig på frågan, tänk på att du måste bli frisk och kunna orka med skolan, var det avvisande svaret på den framställningen.

Men jag ville inte ge mig så lätt. Jag var ju nästan frisk. På något vis måste jag få kunna ge mig ut och maja, bara jag kunde komma på något bra knep för att lyckas få mammas tillåtelse.

-Om jag åker ensam, då, och inte så långt, bönade jag.

-Nej, har jag sagt!

-Men om jag inte cyklar då, utan leder cykeln, försökte jag.

-NEJ!

Jag tänkte dock inte ge mig så lätt. Så tyst som möjligt smög jag mig ut i köket på valborgsmässoaftonens kväll och skar upp två brödskivor av mammas goda sötlimpa. Och bredde på smör. Och hittade lite prickig korv till pålägg. Och la smörpapper emellan och lindade in det hela i lite tidningspapper. Och la alltsammans i skafferiet.

En tom wichyvattenflaska med patentkork blandade jag med klarbärssaft fylld till brädden och ställde in i skafferiet vid sidan om mitt matsäckspaket.

Och på 1 maj sken solen från en klarblå himmel. Det var nästan vindstilla och termometern visade säkert 18 grader. Då visste jag att jag skulle få åka ut och maja.

Mamma gav med sig inför väderlekens satsning på min utflyktsplanering. Visserligen ledde jag bara cykeln över järnvägsspåren och vidare 100 meter till apotekare Perssons som ju ännu inte anlänt till Blomberg för sin sedvanliga sommarperiod.

Så där satte jag mig på Perssons trappa, öppnade mitt smörgåspaket, halsade klarbärssaft ur wichyvattenflaskan och tog en stor tugga på korvsmörgåsen i min ensamhet och tittade ut över Källby ö, Kinneviken och Kålland.. Det smakade jättegott. Isen hade gått upp för flera dar sedan och att jag inte kunde ta premiärdoppet den här dan gjorde inte så mycket

Jag var ju i alla fall ute och majade. På mitt lilla vis.

RIST