Miljögifterna höll på att utplåna uttern under 50-talet. Med krafttag mot miljögifterna och insatser från Svenska Jägareförbundet kan vi idag glädjas åt en växande utterstam runtom i landet.

- Allt fler kommer att få chansen att lära känna uttern, nu när stammen ökar, säger Johanna Arrendal, som doktorerade på uttern 2007. Projekt Rädda Uttern, som Svenska Jägareförbundet startade tillsammans med WWF på 60-talet, gav goda resultat. I projektet ingick bland annat att föda upp och plantera ut utter. Vägverket har dessutom låtit gräva tunnlar, som underlättar för uttern att ta sig under (ej över) vägar och järnvägar. Idag har vi en ökande och livskraftig stam på kanske 2000 uttrar, tack vare ett framgångsrikt naturvårdsarbete.

Uttern är ett mellanstort rovdjur, ungefär lika stor som en grävling, cirka en meter lång och väger upp till 10 kilo. Uttern lever på främst karpfisk, gädda, och abborre. Uttern försvarar revir längs rinnande vatten, och konkurrerar med minken. I England har man sett att minken minskar snabbt i vattendrag där uttern etablerar sig.

Uttern bor i gryt, men kan även sova under buskar eller öppet i vassen. Den är en skicklig simmare och rör sig upp till en mil per dygn. Uttern är inte särskilt skygg, så har man tur, kan man få se när den åker kana, på is eller nedför en grässlänt. Utterns läten kan liknas vid visslingar. Det är i april och maj som uttern får sina ungar.
Flest uttrar finns i Uppland, tror Johanna. Men i tidigare uttertomma områden som i i Skåne och Halland håller uttern på att återetablera sig igen..

Uttern är fridlyst sedan 1968.

Pressmeddelande från: Svenska Jägareförbundet