Om fyra år kommer företag och hushåll behöva en fem gånger så hög bredbandskapacitet som vad vi anser oss behöva idag.
Om det byggs en ny infrastruktur för att tillmötesgå detta behov, så ger det landsbygdens folk och företag en unik möjlighet att leda utvecklingen. Om inget görs, riskerar vi hamna rejält på efterkälken.

Tjänsteutbudet inom telefoni, TV och Internet växer mycket snabbt och tillgången till bredband skapar nya möjligheter för både arbete och fritid. Men det handlar inte bara om val som vi frivilligt kan göra. Bredband blir allt mer en förutsättning för att kunna ta del av nödvändig service, allt från banktjänster, deklarationer och blanketter, till att kunna se och höra etermedias nyhetsinslag. Det blir därmed en avgörande fråga för landsbygdens utveckling och sannolikt är det så, att ett område som inte får tillgång till bredband med hög kapacitet kommer vara lika chanslös som om en bygd idag blev av med sitt elnät.

Hittills har befintligt telenät och trådlösa komplement kunnat försörja de flesta med en någorlunda god kapacitet. Det mesta talar dock för att detta inte är tillräckligt långsiktigt.
För att hänga med i utvecklingen krävs en hållbar infrastruktur och på samma sätt som väg och järnväg byggs ut för att klara ökad trafik, så måste även det digitala nätet anpassas.

I april ifjol presenterades den statliga utredningen Bredband 2013 och där konstaterades att den minsta acceptabla nivån på bredband - golvet - idag är 2 mbit/s. De allra flesta har möjlighet till denna kapacitet idag.
Utredaren menar dock att detta "golv" gradvis kommer höjas och att det 2013 kommer krävas 10 mbit/s för att vi ska kunna ta del av de vanligaste tjänsterna.
Därmed diskvalificeras stora delar av dagens bredbandsteknik på landsbygd och i mindre orter.

Bredband 2013 föreslog ett statligt stöd på tre miljarder kronor som skulle kompletteras med lika mycket från regioner, kommuner och från EU. Pengarna skulle gå till att bygga fiberoptik till centrala punkter i varje bygd/ort. Därifrån skulle hushållen anslutas antingen via befintlig teknik, eller - vilket är det allra bästa - genom att invånarna går samman och bygger fiber ända in i husen.

Utredaren förordar fiberoptik eftersom det är en teknik med i det närmaste obegränsad kapacitet och som därför har en lång livslängd. Den klarar allt vi behöver idag och under lång tid framöver.
För oss är visionen tydlig: Vi vill ha fiber hela vägen. Företag och medborgare på landsbygden ska ha samma förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ta del av information, som de som bor i städerna.

Ett riktigt höghastighetsnät skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt i hela landet. Det ger möjlighet att kombinera ett boende i en attraktiv miljö, med ett arbete med hela landet - eller världen - som arbetsplats.
Men då krävs en rejält utbyggd infrastruktur och allra mest valuta för pengarna får man om detta genomförs i ett nära samarbete mellan offentlig finansiering och lokalt engagemang.

Dag Rogne, Ordförande, LRF Värmland
Erik Evestam, Företagsutvecklare, LRF Västra Sverigee