Under påsken väntas svenskarnas konsumtion av ägg öka till det dubbla. Bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt 6 miljoner ägg i timmen. Det visar statistiken från Svenska Ägg.

INFÖR PÅSKEN - korta fakta om ägget, hönan och påsken

Äggfakta

Svensken äter 200 ägg per år
I Sverige finns lite drygt 5,5 miljoner höns. Så många hönor behövs för att klara svenskarnas behov av ägg. I genomsnitt äter svensken ungefär ett halvt ägg om dagen, eller knappt 200 ägg per år. Det är lite om man jämför med de verkliga ägg- ätarna i EU: Spanjorerna äter 320 ägg per person och år.
Källa: Jordbruksverket och Svenska Ägg

Ekoäggen tar allt större marknadsandel
Andelen Ekoägg fortsätter öka i Sverige. Sedan år 2001 har andelen höns i ekologiska stallar tredubblats, från 3 till 10 procent av den svenska produktionen. Ökningen under 2008 var hela 28 procent jämfört med året innan.
Källa: Jordbruksverket

Ett ägg är en vitaminbomb
Många vet att ägg innehåller protein och alla viktiga aminosyror som kroppen behöver. Vad inte lika många känner till är att ägget också är ett riktigt vitaminpiller. Faktum är att ägg innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Livsmedelsverkets analyser visar att ett normalstort, kokt ägg ger oss mer än en tredjedel av vårt dagliga behov av vitamin E och knappt hälften av mängden B 12. Ägg är dessutom en viktig källa till Folat samt vitaminerna A och D.
Källa: Livsmedelsverket

Svenska ägg friskast i EU
Svenska ägg är friskast i EU. Det visar den kartläggning som gjorts av EUs livsmedelsmyndighet EFSA.
Bara två länder i EU kan ståta med helt salmonellafria ägg: Sverige och Luxemburg! Enligt undersökningen som genomfördes 2006 bar hela 30,7 procent av EUs höns på salmonellasmitta. Värst var situationen i Polen och Portugal. Här var andelen smittade höns mellan 70 och 80 procent.
Att svenska ägg är salmonellafria har sin grund i ett unikt smittskyddsprogram med nolltolerans mot salmonella. Därför är det bara i Sverige (och i Luxemburg) man kan njuta av råa äggulor till sin Biff Rydberg eller i äggtoddyn utan risk för att bli sjuk.
Källa: EFSA (European Food Safety Authority)

Därför varierar gulans färg
Gulan i äggen kan vara olika starkt gul. Det beror i sin tur på vilken typ av foder hönsen fått att äta.
Ägg från hönor som rört sig fritt på lagårdsbacken och kunnat äta nässlor och annat grönfoder som är rika på det naturliga färgämnet karotin har ofta knallgula äggulor. Det ger en härlig färg åt pannkakor och sockerkakor. I Sverige ges fodertillskott av torkat grönfoder eller alger för att kompensera spannmålens brist på detta färgämne. I övriga EU är det tillåtet att ge syntetiska färgämnen i fodret. Fodret till svenska hönor är baserat på svenskodlad spannmål och består till 100 procent av naturliga råvaror. Antibiotika, hormoner och syntetiska färgämnen är bannlyst inom svensk äggproduktion.
Källa: Livsmedelsverket och Svenska Ägg

Kallt vatten gör ägget lättskalat
Har du råkat ut för riktigt svårskalade ägg med äggskal som vägrar släppa? Då har du förmodligen stött på ett alldeles pinfärskt ägg. Efter några dagar brukar ägget bli betydligt mera lättskalat. Spola alltid de kokade äggen direkt i iskallt vatten genast efter att du hällt av kokvattnet. Då blir äggen betydligt mer lättskalade.
Källa: Svenska Ägg

Så kokar du ägget perfekt
Om du vill ha ett perfekt kokt ägg med en ganska fast vita och krämig gula måste du vara noggrann vid kokningen. Det allra enklaste är att lägga ägget i kallt vatten och sedan mäta tiden från det att vattnet kokat upp. Då slipper du ägg som spricker och vita som rinner ut.
För att få krämig gula ska ett normalstort ägg sjudas i fem minuter sedan vattnet börjat koka.
Källa: Vår kokbok och Svenska Ägg

Svenska höns håller landskapet öppet
Fodret till svenska höns odlas på svenska åkrar. Genom att äta svenska ägg bidrar du därför till att hålla landskapet öppet. Varje höna äter i genomsnitt cirka 2 kilo foder för att producera 1 kilo ägg.
Det betyder att Sveriges alla höns äter ungefär 200 miljoner kilo spannmål. För att producera så mycket foder går det åt över 30 000 hektar. Det motsvarar all åkermark i Blekinge.

Källor: Jordbruksstatistisk årsbok 2008 och Svenska Ägg
Svenska höns har det bäst i EU
Den svenska djurskyddslagstiftningen är den starkaste i världen. Och i EU leder Sverige djuromsorgsarbetet. Detta gäller inte minst värphönsen. I EU hålls merparten av hönsen ännu i trånga burar utan inredning. I Sverige är omställningen till djurvänligare inhysningssystem genomförd. Det innebär att alla svenska höns har tillgång till värprede, sandbad och sittpinne.
40 procent av hönsen bor i moderna, inredda burna och 60 procent är frigående i stora stallar. Av dessa har 9 procent tillgång till utevistelse på sommaren.
Källa: Jordbruksverket och Svenska Ägg

Så vet du vilka ägg du äter
Alla ägg i Sverige är stämplade med en bokstavs- och sifferkod för att du ska veta varifrån ägget kommer och hur det är producerat. Av koden framgår till och med i vilket stall hönan värpt ägget. Koden kan exempelvis se ut så här: 0 SE 591. Den första siffran anger produktionsform: 0 står för ekologisk produktion, 1 står för frigående utomhus, 2 står för frigående inomhus och 3 betyder att ägget är värpt i en bur där hönan haft tillgång till värprede, sittpinne och sandbad.
Bokstäverna SE betyder att ägget är producerat i Sverige. De tre första siffrorna omedelbart efter landsbokstäverna talar om vilken uppfödare som producerat ägget. Om en uppfödare har fler än ett stall så skall också detta framgå av stämpeln som ett tillägg efter producentnumret.
Ett ägg som är märkt 0 SE 591 - 2 ska alltså läsas så här: 0 =Ekologisk produktion, SE = producerat i Sverige, 591= uppfödarens producentnummer och - 2= i stall 2 hos uppfödare 591.
Källa: Livsmedelsverket

Vita höns värper vita ägg
Många föredrar bruna ägg för att de känns mer lantliga än vita ägg. Förklaringen till äggens olika färg har dock ingenting att göra med sättet på vilket de producerats. Sanningen är helt enkelt att vita höns värper vita ägg och att bruna höns värper bruna ägg. I Sverige är 85 -90 procent av hönsen av rasen vit Leghorn och därför är merparten av äggen i Sverige vita. De bruna äggen i Sverige har i de allra flesta fall värpts av bruna höns av rasen Rhode Island Red.
Källor: Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska Ägg

Unga höns värper små ägg
Äggen i butik skiljer ofta i storlek. Skillnaderna beror helt och hållet på hönans ålder. Ju yngre hönan är, desto mindre blir äggen. Och vice versa. Äggens storlek framgår tydligt av märkningen på kartongen. Storleksmärkningen är densamma som på kläder: S, M, L och XL.
Små ägg väger mellan 43 och 53 gram. Medelstora ägg väger 53-63 gram. Stora ägg väger 63-73 gram medan XL-äggen väger över 73 gram.
Smak och kvalitet skiljer inte mellan små och stora ägg. Däremot kan de stora äggen ha lite tunnare skal och kan behöva hanteras lite mer varsamt än små ägg. Orsaken till att stora ägg har tunnare skal är att hönor använder lika mycket kalk till alla ägg oavsett äggstorlek.
I kokböcker brukar recepten vara komponerade efter medelstora ägg. Sex medelstora ägg motsvaras av fem stora eller sju små ägg.
Källor: Livsmedelsverket och Svenska Ägg

Ett ägg är en nästan komplett måltid
Ägg är nästan en komplett måltid i en naturlig och miljövänlig förpackning. Faktum är att ägg innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Halten av vissa spårämnen som järn och selen är dessutom högre än i de flesta andra livsmedel. Högvärdiga proteiner finns i såväl gulan som vitan. Ett ägg innehåller hela 12,6 procent protein. Dessutom finns viktiga fetter i gulan. 1 ägg innehåller omkring 5,8 gram fett, alltså något mindre än i ett glas standardmjölk. I ägg saknas helt kolhydrater. Just detta faktum gör ägg extra attraktiva för dem som tillämpar Atkins eller GI-dieter. För alla andra matälskare är det lätt att komplettera ägget med fibrer och kolhydrater från bröd, pasta eller potatis för att göra måltiden fullständig.
Källa: Livsmedelsverket och Svenska Ägg

Så vet du att ägget är färskt
Förr i världen, innan datumstämpelns tid, råddes husmödrarna att själva kontrollera äggens färskhet. Enligt ett gammalt recept skulle man blanda 1 hekto salt med 6 deciliter vatten och däri lägga de råa äggen. Ett nyvärpt ägg skulle då sjunka till botten, ett ägg som var 3 dagar flyta ett stycke från botten medan ett ägg som var äldre än 5 dagar flyta upp till ytan.
Nuförtiden kontrolleras alla ägg noggrant och bästföredatum stämplas på kartongen. I hela EU är bästföredatum satt till 28 dagar efter värpningen. I Sverige, som har en obruten kylkedja från hönshus till butikens kyldisk, håller äggen dock längre än vad som stämplats på förpackningen.

Påskfakta

Därför äter vi ägg till påsk
Traditionen att äta ägg till påsk är utbredd över hela världen. Ja, en påsk utan ägg skulle nog i de flesta kristna länder betraktas som otänkbar. Ägget anses vara en symbol för liv och även för Jesu uppståndelse på själva påskdagen. Seden att äta ägg som kanske färgats och dekorerats är dock äldre än kristendomen. Bruket fanns även i det forna Egypten och Persien.
Att påsken blivit den stora ägghelgen beror också på att det var förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. När påsken väl kom hade dessutom hönsen åter börjat värpa efter vinterns mörka månader och det började åter finnas gott om ägg att ta av.
Källa: Våra högtider, Prisma, 2001

Påsk - alltid på en söndag
Vid kyrkomötet i Nicea år 325 bestämdes att påskdagen skulle infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Detta gäller än idag. Vårdagjämningen är det dygn då dag och natt är lika långa över hela jorden. Vårdagjämningen inträffar den 20 eller 21 mars, medan månvarven varierar. Därför kan påskdagen infalla mellan den 22 mars till den 25 april.
Påskdagen, som är dagen för Jesu uppståndelse och firas över hela den kristna världen, föregås enligt katolsk tradition av 40 dagars fasta. Fastan i sin tur inleds med de tre fastlagsdagarna som i många kristna länder firas med karnevaler och överdådiga matkalas. Ordet karneval kommer från latinets "carne vale" som betyder "kött adjö"
I Sverige blandas fasta och fastlag inte sällan ihop eftersom orden är så snarlika. De är dock varandras motsatser. Sista dagen före fastan är Fettisdagen. Därpå följer Askonsdagen som inleder fastan då man som god katolik skulle avstå från kött och ägg ända fram till midnatt på påskafton.
Källor: Våra högtider, Prisma, 2001 samt Ebbe Schön, Folktrons År, Rabén & Sjögren, 1989

Gult är påskens färg
Att gult är påskens färg anses allmänt hänga samman med den roll som ägg och kycklingar spelar vid påsk över hela världen. I kyrkans liturgi är dock vitt påskens färg. Vitt symboliserar renhet, frid och glädje och har valts för att passa tiden efter Jesus återuppståndelse på påskdagen.
I månget fastlagsris finns också lilafärjade fjädervippor. Lila eller violett är i kyrkans värld botens och ångerns färg och används under själva fastan i väntan på påsk.
Källor: Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget, 2007 samt www.svenskakyrkan.se

Påsktraditioner

Äggtoddy - en klassisk påskdryck
En av påskens klassiska traditioner är att röra äggtoddy. I ett stadigt glas läggs en äggula och 3-4 matskedar socker. Blandningen ska sedan röras omsorgsfullt och länge tills resultatet blir vitt och pösigt. Därefter slår man på lite hett vatten, rör om och njuter samt lyssnar till det karakteristiska ljudet när skeden slår mot botten i toddyglaset. Den äldre generationen brukar vilja spetsa sin toddy med en skvätt cognac.
Källor: Charles Emil Hagdahl, Kok-konsten från 1806 samt Våra högtider, Prisma, 2001

Att picka eller rulla ägg
Ägglekar var vanliga förr, framför allt i södra Sverige. De mest omtalade lekarna är äggrullning och äggpickning. Lekarna gjordes med dekorerade, hårdkokta ägg. Dekorerade var de för att man lättare skulle kunna känna igen sitt eget.
Att rulla ägg går till så att man med hjälp av en sluttande ränna, exempelvis en kantställd tegelpanna, rullar iväg ägget mot några, i förväg uppställda ägg från motståndarlaget. Den som med sitt ägg lyckas träffa ett annat, vinner detta. Äggrullning har rötter sedan 1600-talet och anses ha förts till Sverige av holländarna.
Seden att picka ägg går ut på att knäcka skalet på motståndarens ägg. Två personer håller varsitt ägg i handen och slår dessa, ände mot ände mot varandra. Den vars ägg förblir helt vinner den andres trasiga ägg. Om båda äggen går sönder behåller var och en sitt ägg.
Källa: Glad Påsk! av Maria Maxén & Helena Waldetoft Lindroth, Nordiska Museets förlag, 1995

Att blåsa ägg till påskpynt
Att blåsa ägg och måla dem till prydnad i påskriset är inte svårt: Tag ett ägg och gör ett hål i ena änden med en stoppnål eller vass spik. Borra försiktigt så att inte skalet spricker och gör sedan ett lite mindre hål i motsatta änden på ägget. Blås kraftigt i det mindre hålet och fånga upp äggsmeten i en bunke så att den kan användas i matlagningen. Skölj sedan ur äggskalet med vatten och dekorera det med vattenfärg eller tuschpennor. Sätt ägget i en äggkopp under tiden. Häng sedan upp äggskalet i en tråd med en bit avbruten tändsticka som stopp.
Källa: Lotta Silfverhielm, Lägg Ägg, Bonnier Carlsen Bokförlag, 2001

Njut av general Mannerheims äggfrukost till påsk!
Den finske nationalhjälten General Mannerheim var en man som ogärna ändrade en god vana. Hans frukost bestod ofta av rostat bröd med apelsinmarmelad och två kokta ägg. Men han ville gärna få äggen serverade på ett speciellt sätt: De två mjukkokta äggen med lös gula skalades och serverades rörda med lätt hand i ett glas med sked. Det är lätt att förstå den finske generalen. Den som en gång provat att äta äggen så vill alltid ha sina frukostägg serverade på detta sätt.
Källa: Dining with marshal Mannerheim, Risto och Ritva Lehmusoksa, 2005 Ajatus kirjat

Pressmeddelande från: Svenska Ägg