Till synes döda celler utför ett häpnadsväckande arbete i ögats lins hos fiskar. Varje morgon och kväll ändrar de linsens förmåga att bryta ljuset för att öka färgseendet på dagen och mörkerseendet på natten. Det visar ny forskning vid Lunds universitet.

Det är sedan tidigare känt att ögats lins till stor del består av ett slags livlösa celler. I dessa celler har cellkärna och andra strukturer brutits ned så att det enda som återstår är en vätska fylld av proteiner. Denna klara vätska gör att ljuset kan passera genom linsen för att träffa näthinnan och skapa en bild av vad man ser. Så fungerar ögat hos såväl människan som andra ryggradsdjur.

Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt ytterligare en fascinerande dimension av ögats lins. De har visat att linsen hos blåciklider, en vanlig akvariefisk, aktiverar en del av sina livlösa celler varje morgon och varje kväll så att dessa förändrar koncentrationen av protein i cellvätskan. Förändringen är knappt mätbar, men dess effekt får stor betydelse.

- Med denna strategi får fiskarna bättre färgseende på dagen och bättre mörkerseende under natten, säger Marcus Schartau som är doktorand i professor Ronald Krögers forskargrupp på institutionen för cell- och organismbiologi vid Lunds universitet.

Det är mängden protein i de livlösa cellerna som gör att ljuset bryts på rätt sätt. Vad som händer på morgonen är att linsen hos blåcikliderna anpassar proteinkoncentrationen så att linsen kan fokusera ljuset av flera våglängder (färger) till en och samma punkt. Fiskarna kan då se skarpa färgbilder. Detta kallas att linsen blir multifokal.

På kvällen återställs proteinkoncentrationen till samma nivå som före förändringen på morgonen. Linsen kan då bara fokusera en enda våglängd skarpt på näthinnan. Ögat blir därmed visserligen sämre på att skapa skarpa färgbilder, men utnyttjar istället bättre de våglängder som är viktigast för synen under natten. Detta kallas att linsen blir monofokal.

Denna strategi, att varje dygn byta mellan de båda linstyperna, saknas hos människan. Vår monofokala lins är av en enklare konstruktion, men tack vare ett större skärpedjup får vi ändå möjlighet att se olika färger i dagsljus.

Pressmeddelande från: Lunds universitet