Med hjälp av skrotningsbidrag och överföring av så kallade kilowattdagar vill Fiskeriverket minska den svenska torskfiskeflottan i Västerhavet med 40 procent till år 2015.

Det framgår av den plan för anpassning av fiskeflottan av bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön som Fiskeriverket i dag skickar ut på remiss.
— Det svenska yrkesfisket står inför en dramatisk förändring. Den kommer att bli smärtsamt för många yrkesfiskare, men är nödvändigt för att skapa en långsiktig lönsamhet för dem som blir kvar, säger Fiskeriverkets generaldirektör Axel Wenblad.

För att få lov att bedriva yrkesmässigt fiske med bland annat bottentrål samt garn och nät krävs tillstånd. Den 1 februari införde EU ett system med tilldelning av så kallade kilowattdagar för fiske i Västerhavet. Samtidigt minskades torskkvoten i Kattegatt med omkring 25 procent.

Den svenska kvoten på torsk uppgår i år till sammanlagt 1.178 ton. Kvoten är fördelad på 576 ton i Skagerrak, 187 ton i Kattegatt och 415 ton i två zoner i Nordsjön.

I december 2008 enades Sverige och Danmark dessutom om att införa ett fiskefritt område i Kattegatt för att skydda torskbestånden.

Överkapacitet på drygt 50 procent

De nya reglerna i kombination med minskad lönsamhet för torskfisket de senaste åren innebär att den svenska fiskeflottan, i likhet med övriga EU-länders fiskenäring, har en rejäl överkapacitet.

Beräkningar som gjorts av Fiskeriverket visar på en långsiktig överkapacitet på drygt 50 procent inom den svenska torskfiskeflottan i Västerhavet.

I den plan för anpassning av fiskeflottan i Västerhavet som sänds ut i dag bedömer Fiskeriverket att det är möjligt att minska flottan med omkring 40 procent fram till år 2015. Det ska ske genom en ny skrotningskampanj i kombination med att det införs en möjlighet att tillfälligt överföra tilldelade kilowattdagar mellan fiskefartyg.

Enligt planen beräknas fiskeflottan minska med 1.100 bruttoton och 5.000 kilowatt år 2009, 2.200 bruttoton och 10.000 kilowatt år 2010 samt 1.400 bruttoton och 5.000 kilowatt år 2011.

Den totala kostnaden för skrotning beräknas till 225 miljoner kronor.

Regeringen har i den havspolitiska propositionen aviserat ytterligare medel för svensk medfinansiering av EU:s fiskefond, vilket ger utrymme för en ökad skrotning av fiskefartyg. Det nya skrotningsprogrammet bör därmed kunna förfoga över minst 100 miljoner kronor under 2009, när det statliga bidraget kompletterats med EU-medel.

Fiskeriverket har också för avsikt att erbjuda ett avgångsvederlag till de yrkesfiskare som lämnar yrket i samband med skrotning.

I skrotningsprogrammet är målsättningen att i första hand behålla fartyg som använder skonsamma redskap och som bedriver kustnära fiske.

För att ytterligare öka möjligheterna för de yrkesfiskare som blir kvar att bedriva ett lönsamt och ekologiskt uthålligt fiske har Fiskeriverket ansökt hos EU om att fiske med kräftrist ska undantas från systemet med kilowattdagar. Ett besked på den svenska begäran väntas komma senast i april.

— En drastiskt minskning av fiskeflottan tillsammans med en satsning på skonsamma fångstredskap är nödvändiga åtgärder för att skapa ett lönsamt och såväl miljömässigt som socialt uthålligt fiske, säger Fiskeriverkets generaldirektör Axel Wenblad.

Pressmeddelande från: Fiskeriverket