För att uppmärksamma Internationella astronomiåret 2009 ger Posten den 29 januari ut frimärken med rymdtema. Motivet på frimärkena är PoGOLite, ett internationellt samarbetsprojekt med forskare från Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH). Instrumentet - som just nu byggs i Stockholm och ska skickas upp med ballong från rymdbasen Esrange i Kiruna - mäter röntgenstrålning från rymden.

Astronomifrimärkena består av två motiv, båda inspirerade av PoGOLite. Ett märke visar en schematisk bild av instrumentet. Det andra illustrerar hur instrumentet, lyft högt upp i atmosfären av en ballong, mäter strålningen från Krabbnebulosan.

Förutom Krabbnebulosan kommer PoGOLite att leta efter polarisation i strålningen från flera andra av universums mest spännande objekt: neutronstjärnor, aktiva galaxkärnor och gas som faller in i svarta hål. I många av dessa fall kommer PoGOLite att göra de första mätningarna i sitt slag.

Även frimärket som visar mätningen är unikt - Krabbnebulosans plats på stjärnhimlen är markerad med ett hål i form av en stjärna. Det är det första svenska frimärket någonsin med denna detalj. Frimärkena är formgivna av designern Einar Åkerlind. Texten som medföljer märkena är skriven av Magnus Axelsson, astronom vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.

- Som delaktig i PoGOLite-projektet är det jätteroligt att fått vara med på ett hörn i arbetet med frimärkena. Allmänheten visar ofta stort intresse för astronomi, och jag hoppas att frimärkena hjälper till att visa lite av vad vi svenska astronomer gör, säger Magnus Axelsson.

PoGOLite är ett internationellt projekt med deltagare från Sverige, Japan, USA och Frankrike. Från Sverige deltar forskare från KTH och Stockholms universitet. Genom stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet har den svenska gruppen fått en ledande roll i projektet.

Mark Pearce, professor vid KTH, leder PoGOLite.

- Vi ser fram emot sommaren 2010 då PoGOLite kommer att öppna ett nytt fönster mot universum. Att det sker i ett projekt som leds från Sverige och att instrumentet skickas upp från Esrange är särskilt roligt, säger Mark Pearce.

Pressmeddelande från: Stockholms universitet