Artikeln publicerad: 090127
Menisker opereras i onödan

Personer i medelåldern och äldre bör helst inte få bortopererat trasiga delar av meniskerna i knäna. Det säger Martin Englund, läkare och epidemiolog vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, som forskar om knäledsartros.

- Många kirurgiska ingrepp på patienter i 50-årsåldern och äldre sker sannolikt i onödan. Personen i fråga kanske inte lider av en dålig menisk. Istället kan det vara en begynnande artros i knäleden som ger symptomen. Vi vet i dag fortfarande relativt lite om smärtan vid artros och hur vi ska behandla den, säger Martin Englund.

Artros är en vanligt förekommande kronisk ledsjukdom som bryter ned bland annat brosk i leden och kan ge smärta, svullnad och stelhet i framför allt höft, knäleder och fingrar. De som drabbas mest är äldre personer, speciellt överviktiga.

Under 1960-70-talen opererades i regel hela menisken bort på patienter med meniskskada. I dag är ortopederna mer sparsamma vid ett kirurgiskt ingrepp.

- Även om kirurgen i dag tar bort så lite som möjligt av menisken, sker sannolikt många ingrepp på äldre personer i onödan. Det är annorlunda med unga idrottsutövare som utsatts för vridvåld mot knäleden. Då kan kirurgi vara nödvändigt för att reparera eller ta bort delar av en trasig menisk som ger låsningar eller smärta.

Martin Englund hänvisar till forskningsstudier som han genomfört i samarbete med amerikanska kollegor och som har publicerats i bland annat den högt ansedda vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine (1).

- Med hjälp av en MR-kamera (2) har vi undersökt cirka 1 000 slumpmässigt utvalda personer över 50 år från en normalbefolkning. De var inte utvalda på något sätt avseende symptom från knäna. Ändå visade studien att många av dem faktiskt hade en trasig menisk. Överlag så hade över en tredjedel av personerna en skada på menisken i sitt högra knä, och en majoritet av dem hade inga symptom, säger Martin Englund.

- Det visar att en trasig menisk inte behöver innebära att man besväras av smärta i knäleden, samt att risken att man finner en meniskskada vid en MR-undersökning av knäleden som ett "bifynd" är stor. Det kan var vara något annat som man inte ser som ger det onda. Dessutom är det ju också så att två tredjedelar av menisken faktiskt saknar nerver.

En annan studie, som Martin Englund nyligen genomfört i samarbete med forskare i USA, visar att de personer som har en skadad menisk dock löper större risk att utveckla artros på sikt.

- Är menisken trasig har den ju inte längre samma skyddande funktion i knäleden. Men det kan ju också vara så att en trasig menisk är en tidig form av artros. Vi måste ta reda på mer om sjukdomen, när och hur processen startar och meniskens roll i denna tidiga utveckling av artros.

Pressmeddelande från: Lunds universitet