Oden, Tor, Freja och de andra gamla asagudarna, finns det människor som tror på dem i Sverige idag, och i så fall varför? Det är frågor som tas upp i en avhandling som snart läggs fram av religionsvetaren Fredrik Gregorius.

Svaret på den första frågan är ja. Det finns asatroende, organiserade i sammanslutningar som Sveriges Asatrosamfund, Nätverket för Forn Sed, Götala blotlag och UrNauds blotlag. Men de är inte många. Fredrik Gregorius har följt diskussioner på Internet, deltagit i ceremonier och gjort intervjuer med en del av de asatroende, och gissar att de är runt 4-500 organiserade utövare.

Varför har dessa personer då valt att bli asatroende? Ur de svar som lundaforskaren fått kan man utläsa att det inte handlar om någon plötslig religiös uppenbarelse eller något skarpt brott mot en tidigare livsstil. Tron bygger i stället ofta på ett gammalt intresse, ett miljöengagemang och en känsla av ha hittat hem till rätt kulturellt och historiskt sammanhang.

Etnisk svenskhet är inget krav, enligt de flesta av dagens asatroende, som betonar att rörelsen är demokratisk och antirasistisk. - De vet ju att nazisterna höll vikingatiden högt, och att högerextrema grupper gärna använt sig av torshammare och andra fornnordiska symboler. Just därför tar Asatrosamfundet i Sverige mycket klart avstånd från allt sådant, säger Fredrik Gregorius.

Det finns många asatroende med borgerliga sympatier, men om rörelsen lutar åt något håll så är det ändå inte åt högerkanten utan mot vänsterideologier som syndikalismen, menar han. Många av de asatroende opponerar sig mot hierarki och dogmer, både inom kristendomen och i samhället i stort. Avhandlingen berättar bl.a. om blot, religiösa ceremonier där gudarna åkallas, horn eller bägare skickas runt och offer görs. Offren är aldrig djuroffer, men ofta mat eller dryck - allt från havregryn till whisky.

Sejd beskrivs också: fornnordisk magi, som i nutid använts bl.a. i försök att stoppa fågelinfluensa och skogsavverkningar. Runmagi används i upplysande syfte, ungefär som tarotkort. Pubmoot, slutligen, är regelbundna träffar för "nyhedningar\" av alla slag i flera svenska städer, bland andra Lund.

Att offra havregryn, spå i runor och tro på Tor ter sig minst sagt udda. Men Fredrik Gregorius menar att merparten av de asatroende han träffat faktiskt är rätt vanliga människor:

- De är som alla andra i 90 procent av sitt liv, tror jag, fast de har detta speciella andliga intresse. Många är väldigt insatta i den senaste forskningen om fornnordisk kultur och religion, säger han och betonar att asatron inte alls utgör någon sekt:

- En asatroende kan mycket väl ha familj och vänner med en annan tro, och utomstående är välkomna till deras ceremonier. De utgör en mycket öppen gemenskap.

Pressmeddelande från: Lunds universitet