Utan dricksen stannar Krogsverige, det visar Restaurangvärldens unika undersökning. Servispersonal vittnar om att dricksen håller tillbaka lönerna, medan krögarna menar att villkoren för att driva krog är så dåliga att man är beroende av dricks för att få kompetent personal.

Undersökningen som är gjord av branschtidningen Restaurangvärlden genomfördes med intervjuer samt en enkätundersökning med 748 krögare och restauranganställda på ett slumpmässigt urval av restauranger runt om i hela Sverige.

Detta är resultatet:

• Nästan en tredjedel av restaurangpersonalen anser att krögaren använder dricksen som ett argument vid löneförhandlingar.
• På många krogar är personalen beroende av dricksen för att få en anständig lön.
• Den genomsnittliga inkomsten från dricks ligger runt 2000 kronor per person och månad, vilket innebär att bruttolönerna för servisen hålls ner med ungefär 3000 kronor.
• Restaurangpersonalen tar i princip aldrig upp dricksen som inkomst i självdeklarationen.

"Utan dricks skulle du aldrig få folk att jobba på villkoren i den här branschen. Inte på de tiderna och inte under de förutsättningarna, säger Alex Magnusson, krögare på Aptit i Stockholm.

"Lönerna i branschen är så låga att det skulle vara svårt att få kompetent personal om de inte hade dricksen som morot" instämmer en Göteborgskollega, som vill vara anonym.

Samtidigt vittnar servispersonal om att dricksen håller tillbaka lönerna:
"Du har muntliga avtal med krögaren om att få behålla dricksen och han eller hon vet exakt vilka pengar det handlar om. På pappret tjänar du inte mycket, ändå har du vant dig vid en hyfsad lön."
Så säger en av servitriserna i undersökningen, och menar att dricksen är en del av ett gammalmodigt system som gör det svårt att ha råd att sluta sin anställning.

Generellt kan sägas att dricks är vanligare på trendiga storstadskrogar med hög omsättning på både mat, alkohol och gäster, samt på barer och nattklubbar på grund av skattetrycket.

Allmänna Nyhetstips