I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.

Ptomacanthus anglicus var en tidig käkförsedd fisk som levde under devonperioden för ungefär 410 miljoner år sedan. Den är en såkallad "acanthod", en grupp av något hajliknande fossila fiskar med vassa taggar i framkanten på alla fenor utom stjärtfenan. Acanthoderna, som är en av de tidigaste grupperna av käkförsedda fiskar, kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens uppkomst - och därigenom även vår egen uppkomst. Deras släktskapsförhållanden till moderna käkförsedda ryggradsdjur (och därför också deras evolutionära betydelse) är dock dåligt kända, delvis därför att vi vet så lite om huvudets inre struktur.

- Hittills har vi bara haft detaljerad information från en enda form, Acanthodes, som var en av de sista acanthoderna, säger Martin Brazeau, doktorand vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet.

Han presenterar en detaljbeskrivning av skallen hos Ptomacanthus, som är mer än 100miljoner år äldre än Acanthodes. Den skiljer sig radikalt från Acanthodes och påverkar därigenom teorin om acanthodernas släktskapsförhållanden. Skallen hos Acanthodes påminner om den hos primitiva benfiskar - gruppen som innefattar våra egna förfäder bland fiskarna - vilket har lett till idén att acanthoderna står närmare benfiskarna än hajarna och de andra broskfiskarna. Ptomacanthus visar sig dock ha en skalle som mycket mer påminner om den hos primitiva hajliknande broskfiskar, och som knappast har några gemensamma drag med Acanthodes och benfiskarna.

- Resultaten tyder antingen på att Ptomacanthus var en mycket tidig hajsläkting, eller att den står nära de käkförsedda ryggradsdjurens gemensamma ursprung, säger Martin Brazeau.

Pressmeddelande från: Uppsala universitet