I Sverige definieras höghastighetståg som tåg som kör mer än 250 kilometer i timmen. Den första biten höghastighetsbana Ostlänken, den mellan Järna och Linköping beräknas inte vara klar förrän 2025 för att sedan följas av Götalandsbanan, fortsättningen ner till Göteborg, för att kanske 2030 med en högsta fart på 320 kilometer möjliggöra resa mellan Göteborg och Stockholm på två timmar. Europakorridoren Jönköping-Malmö ligger ännu längre bort

När Ostlänken blir klar har Japan haft sin första höghastighetsjärnväg Tokaido Shinkansen i över 60 år. Det var 1964 som linjen Tokyo-Osaka invigdes, 55 mil med en byggtid på fem år. Nu går ett tåg var femte minut. Resan tar en timme och trekvart med ett uppehåll och två timmar längre med 14 stopp. I dag har Japan världens största höghastighetsnät. Hittills har ingen dödsolycka skett. Men ett tåg har spårat ut i 210 kilometer i timmen under ett jordskalv.

Frankrike var klar 1981 med sin första höghastighetsjärnväg mellan Paris och Lyon. Nu har man Europas längsta höghastighetsnät. Där det finns höghastighetsanslutning har flyget i stort sett konkurrerats ut. Posten fraktas som enda land med höghastighetsgodståg.

Spanien blev klar med Cordoba-Malaga-Madrid 1992, 51 mil på 4,5 år, och är nu det det land som satsar hårdast på höghastighetståg. 1.000 mil skall byggas till 2020. Alla regionhuvudstäder skall förbindas. 2012 nås Frankrike. Man motiverar det med att man måste, eftersom Spanien är en utkant i Europa. Portugal hakar på med Oporto-Lissabon-Madrid klart till 2013. Man tänker sig höghastighets nattåg till Berlin.

I USA har järnvägarna mest använts för gods och knappast alls för persontrafik. Nu skall Kalifornien bygga den första riktiga höghastighetsjärnvägen, 128 mil för 350 kilometer i timmen för 200 miljarder kronor. Det är i alla fall mindre än hälften av vad det skulle kosta att täcka transportbehovet med motorvägar och flyg. De 94 milen mellan Sacramento och San Diego, två mil längre än mellan Stockholm och Luleå, skall ta tre timmar och trekvart. Tågresan mellan San Franscisco och Los Angeles, 69 mil, tar två timmar och 38 minuter, och skall kosta 426 kronor, hälften mot flyget och tre fjärdedelar mot med bil.

Kina skall bygga 50 mil höghastighetsjärnväg om året. Marocko vill ha höghastighetsbanor för 360 kilometer i timmen eftersom man upplever de banor som byggdes för 250 som flaskhalsar. Man vill se en bana över Gibraltar sund.

Medan det planeras för höga hastigheter i hela världen går Sveriges tåg, X 2000, X40 och Regina, bara i 200 kilometer. Inga tåg för högre hastigheter är beställda trots att det snart finns många sträckor för 250 kilometer i timmen. Det gäller nya delar av Västkustbanan, Norge-Vänerbanan, Södra Stambanan, Botniabanan Svealandsbanan och Mälardalsbanan. Ännu fler banor har en kurvatur som kunde klara det med nya kontakledningar, signalsystem och slopade plankorsningar.

Forskningsprojektet Gröna Tåget vill skapa ett tåg baserat på Regina för upp till 280 kilometer i timmen med en tredjedel lägre biljettpriser, och med 30 procent lägre energiförbrukning än dagens tåg och en sjättedel av bilens. Men det tåget kan inte komma i tillverkning förrän 2015.

Risken är då stor att det sedan länge är omkört. Risken är att Sverige inte kan klara sina transporter när oljebristen sätter in och järnvägen är utbyggd. Statens andel av de 93 miljarder kronor som det kostar att bygga både Götalandsbana och Europabana är bara 28 miljarder enligt Railizes utredning. Det mesta täcks av banavgifter. De kan vara klara 2020 efter fem års byggtid. Att täcka den godstågskapacitet som frigörs av höghastighetsbanorna skulle kosta en tredjedel mer att bygga ut på västra och södra stambanorna.

Hans Sternlycke
ordförande föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet