MÅNDAG 9 DECEMBER 2019

Nu rivs sista byggnaden från Hönsäters Alunbruk i Hällekis

Kanske var det en föraning när jag lade ut "Dagens bild från Hällekis med omnejd" den 30 november, bilden förställde då den gamla smedjan vid dammen i Hällekis och att den var ett stycke industrihistoria i samhället som inte borde gå förlorad. Idag påbörjades tyvärr rivningen av smedjan.



Vid starten hade alunbruket bara två enkla pannor och i slutet av 1770-talet var årsproduktionen av alun bara ca 70 tunnor (145 liter /st). År 1797 utökades anläggningen till 8 pannor då man kom på att använda alunskiffer även som bränsle istället för ved. Produktionen steg efter hand och 1825 nåddes toppen med 772 tunnor alun. Tillverkningen av alun fortsatte på Hönsäter ända fram till 1870-talet, 1873 revs hela anläggningen och kvar fanns bara smedjan.



Smedjan är nu den sista byggnaden som rivs av den första egentliga industrin som anlades på Hönsäter redan 1768. Ett stycke industrihistoria i Hällekis som aldrig har blivit uppmärksammat på det sätt som det kanske borde.



Det har rivits en del i Hällekis de senaste åren, köket och en av bostadslängorna på Hällesäter, "Näbbet" Cementas avskedsgåva till samhället, nu rivs smedjan, vad blir det härnäst - ännu en del av Hällesäter där bl.a. Kullebarn hade förskola?

Alun är ett salt som kan framställas genom utfällning av alunskiffer genom rostning och urlakning. Processen krävde riklig tillgång på ved och vatten.