ONSDAG 30 JANUARI 2019

Återfunnen dagbok av ”ny Anne Frank” till svenskt förlag

Renia Spiegels dagbok låg undangömd och oläst i 70 år. Experter på förintelselitteratur har jämfört den med Anne Franks dagbok och den har rönt stor uppmärksamhet internationellt. I höst ges ut på svenska av Bokförlaget Nona.

Renia Spiegels dagbok har översatts av Smithsonian Institution i USA. När deras tidning publicerade en artikel och ett utdrag i november 2018 blev gensvaret enormt. Nu redigeras den engelska översättningen och den färdiga boken beräknas komma i september – utgiven av St. Martin’s Press i USA och Ebury i Storbritannien. Bokförlaget Nona ger ut den svenska översättningen kort därefter.

Om boken

För exakt 80 år sedan, den 31 januari 1939, skrev en 15-årig judisk flicka de första raderna i sin dagbok. Hon hette Renia Spiegel. Renia skrev dagbok fram till den 30 juli 1942, då hon sköts av tyska soldater på gatan i den lilla staden Przemysl i Polen.

I över 70 år har Renias dagbok legat undangömd i ett bankfack i New York. Hennes mor och syster överlevde kriget och emigrerade till USA 1946. Dagboken hamnade i deras ägo på 1950-talet – de fick den av Renias pojkvän – men de kunde inte förmå sig att läsa utan gömde i stället undan den. Fram till för några år sedan var dagboken fortfarande oläst, men när Renias systerdotter började intressera sig för familjens historia plockades den fram.

Det ligger nära till hands att jämföra Renias dagbok med Anne Franks. Båda är skickliga och klarsynta skribenter, och båda beskriver hur de dagliga göromålen fortgår medan krigets fasor härjar. Men Renia var lite äldre än Anne Frank och hon var mer konstnärlig – hon skrev både prosa och poesi. Renia levde inte undangömd från världen utan mitt i den. Sju månader efter hennes första dagboksnotering tågar tyskarna in i Polen och kriget är ett faktum. Successivt vävs den växande ondskan in i hennes dagliga anteckningar. Vassa och roliga beskrivningar av klasskamrater, saknaden efter modern, kärleken till pojkvännen och de darrande benen efter den första kyssen blandas med den växande insikten om att våldet kryper allt närmare och blir allt ohyggligare.

Den 7 juni 1942 skrev Renia:

”Vart jag än vänder mig ser jag blod. Det dödas, mördas. Gud, för femtioelfte gången kryper jag inför dig. Hjälp oss, rädda oss! Gud, låt oss leva, jag ber dig. Jag vill leva!”

Den 15 juli 1942:

”Minns den här dagen, kom väl ihåg den. Ni kommer att berätta om den i generationer. I morse klockan åtta stängdes vi in i ghettot. Jag bor här nu. Världen är skild från mig och jag är skild från världen.”

Renias pojkvän, Zygmunt Schwarzer, smugglade ut sina föräldrar och Renia från ghettot. De tre gömdes på en vind i staden, men angavs. Den sista anteckningen i dagboken görs av Zygmunt den 31 juli 1942:

”Tre skott! Tre liv förlorade! Det hände klocka 22:30 igår. Ödet bestämde sig för att beröva mig mina mest älskade.”

Renias dagbok är en ögonvittnesskildring av ohyggligheterna under nazisternas ockupation. Hennes observationer är otroligt insiktsfulla, men dagboken är mycket mer än en historisk källa till förintelsen. Detta är ett verk med unika litterära kvaliteter och förutspås bli en klassiker inom förintelselitteraturen.

Pressmeddelande från: Tukan förlag/Bokförlaget NoNa