Fredag 18 september 2015

Tungt fynd under Johanna

Göteborgs gamla järnvåg är funnen. Cirka två meter under marken i Brunnsparken, på den plats där statyn Johanna har tronat sedan 1883. I samband med att statyn har lyfts bort för konservering har arkeologer gjort en så kallad schaktningsövervakning. Övervakningen blev snart en arkeologisk utgrävning istället.

Arkeologerna har hittat grundmurar som är drygt en meter breda och över 1 meter höga. De är grunden till den gamla Järnvågen i Göteborg, som började byggas 1682. Den var en av två järnvågar som fanns i Sverige. Här vägde man allt järn som framställdes i Värmländska bergslagen, från slutet av 1600-talet fram till 1775. Då flyttades verksamheten till nuvarande Pusterviksområdet, nära Järntorget. Det finns inga korrekta ritningar från den tiden men arkeologerna är ändå säkra på att det är just järnvågen som de har hittat.

- Innan den byggdes var här en obebyggd holme. Efter att järnvågen flyttades har det bara varit park på platsen, så det kan inte vara någon annan byggnad. Vi har dessutom hittat massvis av tidstypiska fynd på platsen. Här finns både ostindiskt porslin från 1700-talet och delar av gamla kritpipor som man rökte tobak i under den här perioden. Piporna är daterade och här finns fynd från både 1600-talet och 1700-talet, berättar Tom Wennberg som är arkeolog på Göteborgs stadsmuseum och ansvarig för utgrävningen i Brunnsparken.

Under de kommande två veckorna kommer arkeologerna att gräva upp, dokumentera och ta hand om de fynden . Allt kommer att sammanställas i en rapport och vissa fynd kommer säkert att visas upp på museet vid tillfälle.

Sedan tidigare har vi en del kunskap om järnvågens funktion men det handlar mest om siffror på vikter och priser. Nu hoppas Tom och hans kollegor att vi får ny kunskap.

- Vi saknar ritningar så vi hoppas kunna få reda på mer om hur byggnaden var konstruerad, vilka som rörde sig här och hur det gick till, säger Tom Wennberg.

En stad under staden

I samband med att man ska schakta eller gräva innanför Göteborgs vallgravar sker alltid en arkeologisk kontroll. Orsaken är att hela området är klassat som en fornlämning. Syftet med de arkeologiska grävningarna är att lära mer om historien och att kunna berätta för dagens och framtidens Göteborgare hur staden en gång sett ut.

- Egentligen borde man inte bli förvånad längre men det är ändå en glad överraskning varje gång vi hittar något så här välbevarat. Vi kan hitta lämningar på mer än två meters djup under dagens marknivå. Det har aldrig grävts speciellt mycket nedåt i staden utan man har fyllt upp och byggt nytt ovanpå. Det gör att fornlämningarna skyddas bra under mark, berättar Tom Wennberg vidare.

När utgrävningen under Johanna är klar fortsätter arbetet med att restaurera statyn och fontänen Johanna (eller ”La Semeuse” som statyn heter egentligen).

Pressmeddelande från: Göteborgs stad