Fredagen den 26 april 2013

Årets dagar - ny app om högtider och märkesdagar från Nordiska museet

Varför eldas det på valborgsmässoafton, hur firas mors dag enligt 1920-års instruktion och vad har Johannes Döparen för koppling till midsommarafton? Den som vill kunna briljera i frågesport eller slå omgivningen med häpnad med sin kunskap om högtidsdagar får nu ett verktyg när Nordiska museet lanserar appen Årets dagar.

Firande och högtidlighållande förr och nu

I Nordiska museet samlingar finns en stor mängd uppteckningar, dagböcker, fotografier, och föremål som tillsammans ger en inblick i hur firandet av olika högtider och dagar har förändrats och omformats över tiden.

Kulturhistorisk information om högtider som firas i Sverige har sedan lång tid tillbaka funnits tillgänglig via Nordiska museets webbplats och den är idag mycket efterfrågad. För att göra kunskapen mer tillgänglig har Nordiska museet utvecklat appen Årets dagar.

Förhoppningen är att fler ska bli nyfikna på och vilja lära sig mer om varför vi firar de dagar och högtider som uppmärksammas idag, men också att Nordiska museet ska få ökad kännedom om var och i vilken omfattning man firar olika dagar.

I appen finns information om de stora högtidsdagarna och också om olika märkesdagar som är mer eller mindre kända. Stora delar av informationen om dessa dagar kommer från Bondepraktikan, som 1662 gavs ut första gången i Sverige.

Hitta svar och fira digitalt

Årets dagar-appen ger svaren på varför vi firar olika högtider och dagar och visar hur firandet förändrats över tiden. Med appen kan användaren också visa hur dagarna firas idag. Genom att trycka på fira-knappen delas dagen på Facebook och samtidigt markeras var användaren befinner sig på kartan i appen. Med funktionen ”Visa var” går det att se var i landet och världen andra firar. Varje märkesdag har ett bildflöde där man kan dela sina bilder och jämföra med andras. I appen kan man även markera valda dagar för att få en påminnelse direkt i telefonen när det är dags att fira.

Ur Appen

Valborgsmässoafton (30 april)

… att valborg i Sverige ägnats åt att genom eldar skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.

Det svenska valborgsmässofirandet äger rum på aftonen före valborgsmässan den 1 maj, som fördes in i landet av tyskar på medeltiden. Det helgon som firades, Sankta Walpurgis, var en abbedissa som levde på 700-talet. Hennes namn hade antagligen inte blivit ihågkommet om inte första maj ända sedan medeltiden har varit en viktig profan festdag. I städerna valde köpmanna- och hantverkargillena nya dignitärer, och i byarna hölls bystämma med val av ny ålderman. Kvällen innan samlades man utomhus till en fest och tände bål.

I tysk tradition sågs Walpurgisnacht som tidpunkten för häxsabbaten, vilket antas vara förklaring till den tyska seden att tända eldar. Denna sed kom till svenska städer och spreds sedan till landsbygden.

Valborgsfirandet har i Sverige en historia från medeltiden, redan då förknippad med ungdomar och deras festande. I de gammaldanska områdena – Skåne, Halland och Blekinge – gick pojkar och flickor runt i byarna och uppvaktade bönderna. När de förbjöds att använda kyrkans klockor till samling, övergick de till att tända eldar för att påkalla uppmärksamhet. Detta ska enligt vissa tolkningar ha varit upprinnelsen till eldarna.

Mors dag (26 maj)

Mors dag instiftades i Sverige 1919 ... I ett litet häfte kallat "Mors dag" som gavs ut 1920 fanns ett antal instruktioner för hur dagen kunde firas:

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
...
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet där far i huset medverkar.
...

Midsommarafton (21 juni)

I Olaus Magnus "Historia om de nordiska folken" från 1555 berättas det att "på den helige Johannes döparens afton ... plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Appen Årets dagar finns tillgänglig för både iOS och Android.

Pressmeddelande från: Nordiska museet