Unika dagböcker som har legat arkiverade i mer än 50 år är nu föremål för forskning och studier vid Västerbottens museum.

När lappmarksmissionären Gustav Lundgren gick bort 1954 lämnade han en rik dagbokssamling efter sig. Hans efterlevande skänkte samma år hela samlingen till Västerbottens museum, på ett villkor. Dagböckerna skulle ligga orörda i 50 år. Nu har åren gått, och materialet har äntligen kommit ut i ljuset.

- Det är ett fantastiskt material vi har tillgång till, det är helt unikt, säger Göran Burén som arbetar med dagbokssamlingen.

Gustav Lundgrens dagböcker är ett spännande forskningsfält. Ett visst grundläggande arbete är gjort och bland annat publicerat i tidskriften Västerbotten, nr 1 2008, men med ekonomiska medel från Riksarkivet och Gustav VI Adolfs fond för kultur, kan materialet nu ägnas en ordentlig genomgång. Målet är att publicera det hela i bokform och utställning. Efter genomläsning och ett visst urval ska allt digitaliseras under 2009.

Vem var han då, Gustav Lundgren?

- Gustav Lundgren föddes 1896 i Skåne under fattiga förhållanden. Genom sitt engagemang i Svenska kyrkan kom han så småningom till Sorsele som lappmarksmissionär. Därifrån utgick han på sina färder över fjäll och inland för att sprida kyrkans budskap. Dagboksanteckningarna och de 500 fotografierna ger bilden av en man med mycket vilja. Han var drivande i olika förändrings- och utvecklingsarbeten.

Göran Burén låter förstå att Gustav Lundgren uppfattades som provokativ i många kretsar. Hans anteckningar är i vissa fall riktade mot överheten och även mot prästerskapet, i vissa fall rena personangrepp.

- Att få läsa hans anteckningar som är skrivna samma dag som det han beskriver, och med den känsla han satt inne med för stunden, är helt fantastiskt. Många missionärsberättelser finns sedan tidigare, men de är ofta skrivna 30 år senare som biografier. Mer färskvara än så här går det inte att få, säger en entusiastisk Göran Burén.

Pressmeddelande från: Västerbottens museum