Onyttiga gåvor av stridsyxor startade redan på stenåldern en ekonomi baserad på prestige och symbolvärde som ledde till social rangordning i samhället. Det visar arkeologen Roger Edenmo i sin avhandling som han lade fram vid Uppsala universitet den 6 december.

För ca 4 500 år sedan uppstod en ny typ av samhällsekonomi i norra Europa. Det var en ekonomi som inte baserades på produktion och arbete, utan där gåvoutbyten av speciella yxor genererade sociala och ekonomiska mervärden. I den typen av prestigeekonomi byggdes socialt inflytande genom allianser och skuldsättning, där risktagande och spekulation spelade in. De s.k. stridsyxorna - särpräglat utformade skafthålsyxor av slipad sten - förekom under större delen av den yngre stenåldern i norra och mellersta Europa.

- Yxorna har inte använts praktiskt, utan representerade en typ av symboliskt värde, säger Roger Edenmo.

Mot slutet av stenåldern ökade dessa yxor kraftigt i antal och fick en tidstypisk utformning. I Sverige och Norge sker detta inom den samhällsform som kallas båtyxekulturen. Roger Edenmo har i sin avhandling studerat dessa yxor inom delar av Mälardalen, med avseende på kronologi, regionalitet och utformning. Den drastiska ökningen av yxorna under perioden tolkas som ett resultat av en framväxande prestigeekonomi, där yxorna har cirkulerat mellan lokala gruppföreträdare. Det kan visas att den geografiska omfattningen av dessa nätverk förändrades över tid, från att inledningsvis ha varit i huvudsak regional till att i ökande grad bli interregional. Det lokala ledarskapet kom med tiden att legitimeras genom långväga kontakter.

- Prestigeekonomin kan därmed identifieras som den "start-mekanism" som ledde till att sociala rangordningar konsoliderades och i förlängningen kom att bli bestämmande för de ekonomiska relationerna i samhället, säger Roger Edenmo.

Pressmeddelande från: Uppsala universitet