Unikt gamla trädrester har nyligen tinat fram vid den snabbt krympande Kårsaglaciären väster om Abisko i Lappland. Fynden visar att det under de senaste 7000 åren sannolikt aldrig varit så varmt som det senaste århundradet.

- Hade inte området varit täckt av en glaciär under alla dessa tusentals år skulle trädresterna aldrig ha klarat sig. Fynden ger information om att 1900-talet sannolikt har varit det varmaste århundradet på 7000 år. Att klimatet under detta århundrade är så unikt gör att vi måste ifrågasätta om det verkligen till 100 procent kan bero på naturliga mekanismer, säger Leif Kullman, professor i naturgeografi, som leder projektet.

Tall och björk har vuxit på glaciärens plats under delar av, eller kanske hela, perioden mellan 11 800 och 7000 år sedan. Det visar kol 14-dateringar av de trädrester som nu hittats. Under denna period existerade inte glaciären kontinuerligt och klimatet var varmare än någonsin därefter.

Totalt är det fyra fynd, delar av björk- och tallstammar, som nu hittats under den krympande glaciären i Lapplandsfjällen. De är i de flesta fall mycket välbevarade, men bryts snabbt ned när de kommer i kontakt med luft och vatten. Redan 2003 hittades trädrester av liknande ålder i Sylarna, Jämtland. De är vid det här laget helt söndersmulade. Det varmare klimatet under det senaste seklet, som är orsaken till att trädresterna nu sett dagens ljus, kan därför vara unikt i ett mångtusenårigt perspektiv.

Det äldsta trädet, en tall, levde och dog på platsen för Kårsaglaciären för omkring 12 000 år sedan, området ligger 400-450 meter högre än dagens trädgräns. Denna upptäckt ger helt nya perspektiv på isavsmältningen i slutskedet av den senaste istiden.
- Tidigare forskning gör gällande att Lappland vid den här tidpunkten var täckt av is. Fynden visar på att isen smält och livet kommit tillbaka mycket tidigare än man trott, berättar Leif Kullman.

Forskarna kommer nu att fortsätta undersöka glaciärer i norra Lappland och Västerbotten. Den aktuella forskningen ingår i ett större projekt som omfattar glaciärer längs hela den svenska fjällkedjan. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och leds av professor Leif Kullman, Umeå universitet.

Pressmeddelande från: Umeå universitetxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx