Allhelgonahelgens gamla traditioner har ersatts av ett vildare Halloweenfirande, en keltisk tradition som via USA letat sig över våra gränser. Detta kan ses som en kulturvandring i stil med samba och karnevaler som också på omvägar hittat till våra breddgrader.
Kyrkan har inte sett det nymodiga Halloweenfirande med blida ögon och har protesterat mot att Halloween ska firas samtidigt som den kristna Allhelgonahelgen.
Halloween handlar till stor del om de kommersiella krafterna, detaljhandeln tjänar grova pengar på detta firande. Under hösten 1995 lanserades Halloween med stor kraft i svensk detaljhandel, sen har det bara ökat år från år. Försäljningen av godis, kläder, smink och masker som hör Halloweenfirandet till går åt som smör i solsken.
Men Halloween har troligen kommit för att stanna, de unga har anammat trenden och hittat ännu ett skäl för att festa. Maskerader, spökdiscon och partys anordnas lite varstans denna helg.
Det mest utmärkande för detta firande är utskurna pumpor med ljus och ungdomar utklädda till skelett, häxor och allehanda otyg, helst skall klädseln gå i dagens trendfärg svart. Tiggande av godis under hot om bus hör förstås även till när barnen springer runt i stugorna och försöker skrämma slag på folk med sina ruskiga masker. I det hela är det trots allt rätt harmlöst.
Baksidan av detta nymodiga firande är att Halloween och Allhelgonahelgen har slagit ut Lucia som höstens stora fyllehelg.
Det finns dock kvar de som hyllar den ursprungliga tanken bakom Halloween och Allhelgonahelgen och tänder ett ljus på kyrkogården för att hedra de döda och ägna en tanke åt de som inte längre finns bland oss.
