Ett torskfiskestopp som syftar till att stärka bestånden kan få motsatt
effekt. Det kan leda till utslagning av de resurser som utgör grunden för
ett framtida hållbart kustfiske. Effekterna av ett ensidigt svenskt stopp är
svåra att överblicka - både vad gäller biologiska konsekvenser och följder
för fisket och kustens ekonomi. Ett torskfiskestopp berör sysselsättningen
för mer än 3.000 personer.
Med anledning av förslaget om ett svenskt stopp på fiske av torsk vill
länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län göra regeringen
uppmärksam på tänkbara effekter av ett stopp. Landshövdingarna Göte
Bernhardsson och Karin Starrin har i en skrivelse lagt fram sina farhågor
med ett ensidigt svenskt fiskestopp samt lagt fram ett förslag till alternativt
åtgärdsprogram - förslaget är utarbetat i samråd med både yrkes- och
fritidsfisket på Västkusten.
Länsstyrelserna på Västkusten delar regeringens uppfattning att kraftfulla
och verkningsfulla åtgärder måste vidtas för att restaurera kustfiskebeståndet.
Förslag har tidigare vid upprepade tillfällen lämnats för att
komma till rätta med den utarmning av bestånden som pågått sedan 1980-
talet. Åtgärderna bör syfta till att vända utvecklingen på kort sikt men också
bädda för en långsiktig förvaltning av fiskeresursen.
Länsstyrelserna föreslår därför ett alternativt åtgärdsprogram:
- Flytta ut trålgränsen, höj minimimåttet, utöka fredningsområdena
och begränsa antalet trålfiskedagar utifrån redan tillgängligt
kunskapsunderlag
- Fullfölj, avsluta och implementera snarast pågående
utvecklingsprojekt
- Påskynda pågående utredningar som skall leda till skydd för
fiskbestånden
- Initiera internationellt samarbete som leder till bi- och multilaterala
överenskommelser för att skydda fiskbestånden
- Prioritera forskning med inriktning på att förbättra fiskets styrmedel
och förvaltning
Pressmeddelande från Länsstyrelsen Västra Götaland