I en enkätstudie uppger en majoritet av skolsköterskorna att de har för små resurser för att kunna erbjuda en bra skolhälsovård. Bilden bekräftas av Socialstyrelsen, som i en ny rapport - om skolhälsovården i tio kommuner i södra Sverige - pekar på flera allvarliga brister inom området.

Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö har gjort en granskning av skolhälsovården i den kommunala grundskolan i tio kommuner i Sydsverige. Rapporten bygger på enkätfrågor till verksamhetschefer, skolläkare och skolsköterskor. Socialstyrelsen har även granskat måldokument, riktlinjer och verksamhetsberättelser.

- Granskningen visar att det råder brist på resurser och medicinsk kompetens inom skolhälsovården. Det saknas dessutom ofta rutiner för avvikelsehantering, och Lex Maria-anmälningar, liksom ändamålsenliga kvalitetssystem och flera kommuner saknar planer för fortbildning av personalen, säger Per Manhem, chef för Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö.

Socialstyrelsens rapport visar bland annat att färre än hälften av verksamhetscheferna hade överlåtit uppdraget att fullfölja ledningsuppgift för diagnostik och behandling - trots att de själva saknade medicinsk kompetens och kunskap.

Enligt undersökningen går det i genomsnitt omkring 800 elever per skolsköterska och runt 16 000 elever per skolläkare. En majoritet av skolsköterskorna och skolläkarna anser att resurserna är för små för att kunna erbjuda en bra och säker skolhälsovård. Det är angeläget att skolhälsovården utarbetar en tydlig policy och upprättar lokala överenskommelser med sjukvårdshuvudmännen, så att barn som behöver kompletterande medicinsk utredning också får detta.

Kvalitetssystem för skolhälsovården saknades hos merparten av de granskade kommunerna. Rutiner för avvikelsehantering samt för anmälan enligt Lex Maria saknades hos mer än hälften av verksamheterna. Detta tyder på att många verksamhetschefer inom skolhälsovården har en bristande kunskap om de krav på säkerhet och kvalitet som ställs inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Utbildning och fortbildning är väsentligt för att man ska kunna säkerställa god kvalitet och säkerhet i skolhälsovården. Det är därför otillfredsställande att kompetensutvecklingsplaner i stor utsträckning saknades hos de berörda kommunerna.

I rapporten Skolhälsovården 1998 lyfte Socialstyrelsen bland annat fram behovet av ett nationellt basprogram. Professionella företrädare för skolhälsovården fick i uppdrag att ta fram vetenskapligt grundade rekommendationer för skolhälsovården. Dessa presenterades i januari 2002. Socialstyrelsen arbetar nu vidare utifrån detta material, med avsikten att lägga fram ett nationellt basprogram för skolhälsovården våren 2003.

Rapporten Skolhälsovården i tio kommuner i Sydsverige finns på Socialstyrelsens webbplats, www.sos.se. Se även direktlänk överst i detta dokument.

Pressmeddelande från Socialstyrelsen