Var fjärde person uppger sig inte ha råd med den tandvård de anser sig behöva. Samtidigt har de allra flesta av oss mycket bra tänder. Den nya försäkringen har inte inneburit några stora förändringar när det gäller hur ofta vi går till tandläkare eller tandhygienist. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen.

På uppdrag av Socialstyrelsen genomförde SCB våren 2002 telefonintervjuer i fyra län – Hallands, Kalmar, Norrbottens och Stockholms län – med frågor om tandvård. Liknande studier genomfördes 1997 och 1999. Syftet med undersökningarna är att få kunskap om bland annat tandvårdsvanor och utgifter för tandvård hos personer 20-65 år samt att göra jämförelser med uppgifterna från 1997 och 1999 för att kartlägga förändringar i besöksfrekvens och utgifter för tandvård. Uppgifterna kan betraktas som tämligen representativa för Sverige som helhet.

En jämförelse med tidigare års studier visar att man besökt tandläkare ungefär lika ofta som tidigare. Detsamma gäller antalet besök hos tandhygienist, även om en liten ökning kan ses år 2002. De individer som uppgivit att de går hos privattandvården har tätare tandläkar- och tandhygienistkontakter jämfört med de som går till folktandvården.

Besöksfrekvensen hos tandläkare är klart lägre för gruppen arbetslösa jämfört med de som har arbete. Individer med socialbidrag har också en klart lägre besöksfrekvens hos tandläkare än övriga. 80 procent av de tillfrågade sade sig vara nöjda med utseendet på sina tänder. En annan fråga gällde om man kan tugga hårda saker som hårt bröd eller äpple. 93 procent svarade ja. Tandtillståndet får anses var mycket gott såväl utseendemässigt som funktionellt.

Ungefär 33 procent uppgav att de inte haft utgifter för tandvård under senaste året, en andel som ökat obetydligt sedan 1997. Andelen med utgift för tandvård som överstiger 1 000 kr var 48 procent att jämföra med 35 procent enligt 1997 års studie. Egenavgiften för tandvård har alltså ökat kraftigt utan att det generellt påverkat besöken i tandvården. Omkring 24 procent anser sig inte har råd med den tandvård de tycker sig behöva. Ungefär 18 procent anser att de inte har råd med den tandvård tandläkaren föreslår. I stort innebär detta ingen förändring jämfört med de två tidigare undersökningarna.

– Det är anmärkningsvärt att patienternas uppfattning om tandvårdskostnaderna inte förändrats mer med tanke på höjningen av tandvårdskostnaderna. Sedan 1999 har ersättning från tandvårdsförsäkringen minskat och tandvårdstaxorna höjts. Andelen av befolkningen som anser sig ha svårt att klara kostnaderna får dock anses vara hög med tanke på att tandvårdsförsäkringens syfte en gång var att ge alla möjlighet till tandvård till en överkomlig kostnad, säger Hans Sundberg, medicinalråd och sakkunnig i tandvårdsfrågor på Socialstyrelsen.

Av dem som uppgett att de fått tandvård inom folktandvården svarade 29 procent att de inte fått bra information om vad en behandling kommer att kosta. Motsvarande andel inom privattandvården var 19 procent.

Pressmeddelande från Socialstyrelsen