Ge utökade befogenheter till ordningsvakter för att komma tillrätta med de polisiära problemen i glesbygd. Det föreslår polisverksamhetsutredningen som i dag överlämnar sitt betänkande ”Polisverksamhet i förändring” (SOU 2002:70) till justitieminister Thomas Bodström.

Stora delar av Sverige är så glest befolkade att det i realiteten saknas förutsättningar för att upprätthålla en polisiär närvaro och service liknande den i tätort. Polisverksamhetsutredningen har haft i uppgift att förutsättningslöst pröva olika vägar att komplettera polisens resurser och insatser i glesbygd, samt att pröva olika vägar att renodla polisens verksamhet.

Lägre brottslighet i glesbygd

Brottslighet hänger ihop med befolkningstäthet. I Stockholm, som har den högsta brottsligheten, polisanmäls mer än fem gånger så många brott per invånare som i glesbygdskommunen Pajala. Samtidigt har norrlandslänen fler poliser per 1000 brottsärenden än Stockholm. Problemen i glesbygd handlar om de långa avstånden, rekryteringssvårigheter och den höga medelåldern inom polisorganisationen.

Ordningsvakt lämpligast

I dagsläget finns det en mängd olika yrkesgrupper utanför polisorganisationen som redan idag till viss del utför polisuppgifter, till exempel ordningsvakter, väktare och parkeringsvakter.

Utredningen föreslår att ordningsvakter ska komplettera polisen för att öka tryggheten och servicen i glesbygd. Ordningsvakter förordnas redan i dag av polisen och har vissa polisiära uppgifter. Yrkesgruppen finns i stor utsträckning tillgänglig i hela landet för att utföra arbetsuppgifter åt andra uppdragsgivare. Ordningsvakter medverkar redan idag till att upprätthålla allmän ordning - de får till exempel avvisa eller omhänderta någon vid ordningsstörning i anslutning till en restaurang. De får också använda ett visst mått av våld för att genomföra sina åtgärder i tjänsten.

Komplement inte ersättning

Ordningsvakten ska, enligt utredningens förslag, alltid arbeta på order av en polis. En förutsättning för att få arbeta åt polisen är att ordningsvakten gått en kompletterande utbildning som bestäms av polisen. De uppgifter ordningsvakten ska utföra är till exempel att assistera polisman vid ordningsstörning, avspärrning av brottsplats och bistå vid handräckning av våldsamma personer. En tanke är att ordningsvakten ska agera till dess polisen kommer till platsen. Därigenom uppnås både en högre polisiär beredskap och bättre service till allmänheten.

I betänkandet kan man läsa mer om hur det kan gå till rent praktiskt.

Några uppgifter bort, men passhantering kvar

Polisverksamhetsutredningen har också haft i uppdrag att se över hur man kan lyfta bort icke-polisiärt relevanta uppgifter från polisen för att frigöra resurser till polisens kärnverksamhet. Utredningen menar till exempel att parkeringsanmärkningar, tillstånd att använda offentlig plats och delgivning med fördel kan skötas av annan huvudman. Man menar också att det finns stora vinster med att lägga ut hittegodshanteringen på entreprenad. Utredningen föreslår även att polisen upphör att ta emot anmälningar om borttappade saker.

Utredningen har dock kunnat konstatera att även om passhanteringen lika gärna kunnat skötas av annan myndighet är den i många orter i glesbygden en förutsättning för att kunna hålla poliskontor öppna. Därför föreslår utredningen att passhanteringen ska ligga kvar på polisen.

Pressmeddelande från Regeringen