Birger jarls anor är något osäkra. Hans far kallas Magnus Minnesköld och hans farfar Folke den tjocke ; hans farfarsmor var Ingegerd av Danmark. Hennes mor kan ha varit Adela av Flandern och kan möjligen ha härstammat från Karl den store. Birgers morfarsfar var kung Sverker den äldre.

Den främste makthavaren i släkten före Birger Jarl var hans farbror Birger Brosa. Bjälboätten var en av Götalands allra mäktigaste stormannaätter. Det finns ingenting alls dokumenterat varken var Birger Jarl föddes eller var han växte upp eller ens när han är född. Det dock goda skäl att anta att det var i Bjälbo väster om Skänninge - där ättens huvudgods fanns och man dessutom vet att hans far residerade. Det finns idag inga som helst rester kvar av jarlapalatset. Däremot har kyrkan i Bjälbo ett ovanligt stort kyrktorn. Det kan precis som Husabykyrkans torn vara byggt som försvarsanläggning. I Bjälbos kyrktorn har man hittat matrester och spår av en eldstad ; det har således varit bostad en tid. En del av våningarna har varit spannmålsmagasin. När Bjälboätten blev kungaätt ville man ha ett finare residens. Det lät man bygga i Vadstena. Senare gav Magnus Eriksson det till den heliga Birgitta för hennes framtida kloster. Birgittas mor var av Bjälboätt. Huset finns kvar än idag och är delvis museum.

Det är vid mitten av 1200-talet som Birger Jarl regelbundet börjar återfinas i källorna. Det finns inget varken skriftligt eller arkeologiskt material som visar att Birger Jarl eller någon annan för den delen "grundlade" Stockholm. När Birger besegrat de sk "äkta folkungarna" utnämndes han till kungens jarl. Det är troligt att han då fick mark på Stadsholmen (nuv. Gamla stan i Stockholm). Detta kan ha bidragit till att bosättning och olika verksamheter där ökade. Detta betyder dock inte att varken Birger eller hans söner eller någon kung före Gustav Vasa var bofasta i Stockholm. Liksom tidigare reste kungarna runt och åt sig genom landet på sina kungsgårdar. Om dateringen av stadssamhällets tillkomst är riktig så kan man anta att Birger spelat en viktig roll för tillkomsten av det som blev Stockholm och att sonen Magnus haft stor betydelse för dess utveckling.

Birger jarls lagstiftargärning bidrog till att centralmakten stärktes och var en trolig orsak till folkungaupproren. Tidigare hade Sverige varit ett valkungadöme, där kungen inför valet fick lova att lyda landets lagar. Nu gavs kungen rätt att själv eller tillsammans med kyrkan stifta egna lagar och landet blev i praktiken ett arvrike vilket dock inte fastställdes av ständerna förrän under Gustav Vasas tid.

Birger dog 1266 och den osteologiska undersökningen, som gjordes i samband med den nyligen gjorda gravöppningen, visar att han var ca 55 år vid dödsfallet. Att Birger Jarl bestämde att han skulle begravas i Varnhem var kanske ett sätt att manifestera att han hade egendomar även i detta landskap där kungarna tidigare haft sin maktbas.

Sedan jag skrev min förra artikel om Birger Jarl har jag upptäckt en helt nyutkommen bok om 1200-talet, där jag nu har hämtat vissa fakta.

Harrison, Dick: Jarlens sekel.