|
||
|
||
«« Till ettan «« Till nyhetsarkivet [ 020702 ] Forskningsrön kastar nytt ljus över kristendomens historia
Traditionellt har forskarna ansett att liljestenarna är medeltida och att de tillverkades samtidigt som man började bygga stenkyrkor i Västergötland på 1100- och 1200-talet. Man menar att stenarna har varit gravhällar över betydelserika personer i bygden. Stenarna antas ha haft förebilder på kontinenten eller i England.
Den traditionella uppfattningen har nu ifrågasatts av ett antal forskare, däribland doktoranden Leif Gren från arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet. Dessa forskare framför nu en ny teori. De menar att hemvändande vikingar från öst låtit tillverka och resa stenarna under början av 1000-talet, inspirerade av förebilder i det bysantinska riket, ungefär nuvarande Turkiet och Grekland.
Förutom att stenarna då blir mycket äldre, är de också uttryck för en östlig, ortodox kristendom. Denna kristendom mötte de nordbor, s.k. väringar, som tog tjänst i den bysantinske kejsarens livvakt. De tog självmant med sig den nya tron hem till Norden där den trängdes undan först i slutet av 1000-talet, efter brytningen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan år 1054. Även andra arkeologiska föremål än liljestenar lyfts fram som exempel på att den östkristna tron funnits i Sverige, t.ex. små bärbara altarstenar, uppståndelseägg, relikkrucifix och grekiska kors på runstenar.
Om den nya synen är riktig måste religionshistorien skrivas om. Kristnandet av Sverige har då varit mycket mer komplicerat än vad forskarna tidigare trott. Den katolska kyrkan har i så fall föregåtts av ett skede av östlig, ortodox tro, inom olika samhällsgrupper i landet. Vikingatiden, som brukar ses som en religiös brytningstid mellan hedendom och kristendom, kanske lika mycket handlade om brytningen mellan olika kristna trosinriktningar.
Liljestenarna och andra östkristna föremål kan nu ses i original i vikingatidsutställningen på Historiska museet.
Pressmeddelande från Historiska museet
|