Sedan början av 1930-talet har den norske filosofen Arne Næss intresserat sig för mahatma Gandhi (1868-1948). I Gandhi (Natur och kultur) ger Næss ett kärleksfullt porträtt av denne märklige man och boken har tagit honom flera decennier att sammanställa. Att Gandhi är en tänkare för vår tid vill Næss hävda med bestämdhet, även om varje konflikt länder och folk emellan åtskiljer sig.

Boken är överskådlig som en välredigerad lärobok. Här finns en kort biografi, grunddragen till det som uppfattats som en extrem lära, sättet att kommunicera, den politiska etiken, och icke minst användbarheten av Gandhis läror idag. För cirkelarbete är det här en mycket användbar bok.

Arne Næss anför flera exempel på civil olydnad i hemlandet Norge, bl a miljökampanjerna i Mardøla 1973 och Alta 1981. I Alta var lokalbefolkningen delad i flera läger. Förargade människor som stödde utbyggnaden av dammanläggningen kom till aktivisterna, som ville stoppa utbyggnaden. Här bjöds de, som var för utbyggnaden, på kaffe. Att bjuda någon på kaffe, i synnerhet i Nordnorge, upplevdes på platsen lite på samma sätt som att röka fredspipa bland vissa indianstammar. Här tillämpade aktivisterna mot en utbyggnad Gandhis lära om att man också där åsikterna skiljde sig markant alltid skulle behandla en människa av annan åsikt väl. Det personliga mötet var viktigt för Gandhi. Respekten för liv hävdade han ständigt. Han såg sambanden mellan religionerna och citerade, som den hindu han i grunden var, flitigt både Koranen och Bibeln. Arne Næss visar på flera konflikter, bl a i Kosovo, där en tillämpning av Gandhis läror kunnat leda till en helt annan utveckling, en tillämpad dialog och icke-våld hade mildrat och rentav förhindrat de etniska rensningar, som nu blev följden och vars resultat vi ännu inte sett slutet av.

Inte minst är jämförelsen av Gandhi med andra tänkare intressant. Det gäller främst Luther, Hobbes, Nietzsche och Tolstoj.

Gandhi avskrev ingen människa som hopplös!

/Erik Yvell