Husabytrakten har mycket gamla anor och kallades ursprungligen för Väbo härad. Ortnamn med vä-, ve-, vi- visar att det funnits en hednisk kultplats. Trakten har hällristningar - Flyhov och vidare sk svärdslipningsrännor. Vad de senare haft för funktion är det ingen som vet. De kan ha haft rituell eller någon form av kalendarisk betydelse. Arkeologiska utgrävningar under slutet av 1990-talet visar att här funnits bosättningar för åtminstone 4000 år sedan. Platsen för biskopsborgen var sannolikt ett maktcentrum redan i förkristen tid. Det har gjorts fynd om vilka arkeologerna säger att de har aristokratisk anknytning.

Själva ortnamnet Husaby har varit lite omstritt. Har det samma betydelse som liknande, men yngre namn i Mälardalen ? Dessa senare markerar nämligen att det på platsen funnits en kungsgård. När det gäller Husaby på Kinnekulle har främst Uppsalahistoriker betvivlat att så skulle vara fallet. Vid de senaste utgrävningarna fann man nära biskopsborgen ett mycket gammalt lergolv som tillhört en större gård. Tyvärr har 1990-talets utgrävningar varit rätt begränsade, kanske av ekonomiska skäl. Arkeologerna själva kallar sina undersökningar för "titthålsarkeologi". Så fattiga är vi tydligen i det här landet.

Enligt förre länsantikvarien S O Hallbäck är kyrkan från 1138. Tornet är emellertid äldre och byggt med äldre teknik än långhuset. Inte heller det tror Uppsalahistorikerna på. Tornet kan ha tillhör en äldre kyrka eller ha varit ett rent försvars- och bevakningstorn eller bådadera. Härifrån har man utsikt över hamnarna i Hällekis och i Blomberg. Under tornet har man hitta kulturlager från flera olika epoker. Där har alltså varit en boplats. Den första kyrkan var som så många andra tidiga kyrkor i Västergötland en stavkyrka av ek. En stock finns bevarad. Gum, som ligger i trakten, har ägts av kung Sverker. Han ägde också Lurö som han skänkte till munkar, som sedan flyttade till Lugnås och sen till Varnhem. Torgil Knutssons änka har ägt Gum. Torkil själv har ägt Aranäs och enligt Olaus Magnus historiska krönika har Olof Skötkonung gjort detsamma. Man tror också att Olof Skötkonung hade stora ägor i Husaby, som han skänkte kyrkan i samband med sitt dop. Husabykyrkan var ju domkyrka innan Skara blev det.

Vid de utgrävningar som gjordes år 1900 konstaterade att kyrktornet inte hade några som helst sprickor - apropå några tre år gamla Stockholmbroar.

Källor:
Antbring, Stig: Husaby kyrka. Götene 1987.
Västergötlands museum: Information om Husaby på Internet.