Bronsålderns människor levde i ett samhälle som var mycket mer välorganiserat och hierarkiskt strukturerat än vi föreställt oss. Arkeologen Leif Sahlqvist vid Uppsala universitet har studerat bronsåldern i västra Östergötland och kommit till slutsatsen att hela detta område var ett hövdingadöme där religionen hade ett starkt grepp om människorna. I sin tvärvetenskapliga avhandling Det rituella landskapet. Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur ger han en ny bild av bronsålderns Östergötland, en bild som han menar kan vara giltig även på andra håll.

Gravhögar placerade fyra om fyra i form av kors spelar en central roll i hans forskning. Varje hög i ett kors är grav- och kult-plats för en stam, och korsen är lagda så att gravhögarna från centrum pekar åt var sitt väderstreck.

Den precision väderstrecken är uppmätta med tyder på ett starkt intresse för astronomi och korsen visar att religösa ritualer haft stor betydelse för hur människorna nyttjat landskapet. Leif Sahlqvist menar att området måste varit styrt centralt:

– Att konstruera väderstreckskors fordrar samordning och lantmätning och förutsätter dessutom en motivation att konstruera dem. En enskild stam kan knappast ha organiserat detta i ett så stort område.

Korsen representerade allianser i ett hövdingadöme. De ätter som ligger begravda i högarna bands samman av en solkult som ett astronomiskt kunnigt prästerskap länkat till ritualer i landskapet.

Leif Sahlqvist visar också att medeltidens härader sannolikt har sina rötter i bronsålderns stamterritorier – att korsen ligger nära de medeltida häradsgränserna är ingen slump. Hittills har man trott att häradena uppkom under övergångstiden till medeltiden, eller möjligen något tidigare.

Artikeln publicerad i samförstånd med den populärvetenskapliga webbplatsen Vetskap.