|
|||||||||||
«« Till ettan «« Till nyhetsarkivet [ 011231 ] Nyårsfirande förr i tiden
Varför firar vi nyår, hur uppstod det och vilka traditioner är och har varit förknippade med detta firande, här är ett försök att ge en kortfattad information.
Den 1 mars räknades som nyårsdag enligt den romerska kalendern, men flyttades till den 1 januari år 153 f.Kr. för att man skulle få tid på sig att förbereda vårens fälttåg. Att året börjar just med den 1 januari kan även bero på att Jesus föddes den 24 december och i likhet med alla judiska barn fick han sitt namn och omskars på den åttonde dagen efter sin födelse, vilket då föll sig naturligt att göra den dagen till årets första.
Kyrkan ogillade firandet av den "hedniska" nyårsdagen den 1 januari så i Europa uppstod det under medeltiden ett antal olika nyårsdagar, i Sverige firades juldagen fram till 1500-talet som nyårsdag, i England var det Marie Bebådelsedag fram till år 1752, men även 1 september och påskafton firades på andra ställen. Men någon gång under 1500-talet tog man ett beslut att man skulle fira den 1 januari som nyårsdag i hela Europa.
På landet förr i tiden i Sverige firade man det nya året vid den första nymånen efter nyår med att "hälsa nyårsny". På nyårsnatten gick alla i gården ut och vände sig mot nymånens skära, kvinnorna neg tre gånger medan männen bugade djupt lika många gånger, och alla önskade sig i tysthet vad man ville ha under det kommande året. Om det fanns någon med särskilda egenskaper som vakade in det nya året kallades det årsgång när han gick runt tre kyrkor och tolkade det han såg eller hörde och därigenom sen kunde sia vad som skulle hända under året. Magin vid nyår lever till viss del kvar än i dag, då ett löfte som avgetts vid nyår anses mer bindande än löften under året.
En tysk nyårstradition som efterhand etablerade sig i Sverige var blysmältandet, smält bly hälldes i kallt vatten och med hjälp av de former som då uppstod kunde man tolka det nya årets händelser.
Att anordna stor nyårsfest härstammar från de nyårsbaler som överklassen höll förr i tiden, den kallades ofta "Sylvesterbal" och var en finare tillställning med högtidsklädsel, dans och musikunderhållning och gåslever och champagne till supén. Man kunde även avlägga nyårsvisit, vilket idag är en mer eller mindre bortglömd tradition.
Den svenska borgerligheten skulle fram till mitten av detta sekel i allmänhet fira nyårsaftonen hemma eller hos någon god vän eller släkting, gärna fest men inte restaurangbesök, men likt de flesta länder kunde festen i stället firas på nyårsdagen, att fira med stor fest aftonen före helgdag är en egenhet som inte så många länder brukar sig utav, men just nyårsafton firas i många länder för att invänta tolvslaget och det nya året.
Förr i tiden så dukade man bordet på nyår med det som fanns kvar av julmaten, i vissa delar av landet gav man också presenter på denna dag i stället för på julafton.
Enligt gammal sed bör man inte bjuda in gästerna till nyårskalas förrän klockan åtta eller halv nio på kvällen, detta för att väntan på tolvslaget inte skall bli allt för lång.
|
namnsdag
|