Boken har sålts i 33.000 exemplar och översatts till danska, norska och tyska. Joanna Rubin Dranger, Konstfack 1992-1995, har även formgivit svenska och belgiska Nobelfrimärken 1999 samt 2001 års svenska Alla hjärtans dag-frimärken. Hon har gjort bokomslag och illustrationer i ett flertal svenska tidskrifter. I april 2001 kom hennes andra tecknade svenska roman, Fröken Märkvärdig & Karriären, ut.

Joanna Rubin Dranger har tecknat och formgivit frimärkena. De ges ut i häfte om sex självhäftande märken med tre olika motiv. De är tryckta i fyrfärgsoffset och gäller för inrikes brev.

Sydpolarexpeditionen 1901-1903 Den första svenska antarktiska expeditionen fick ett mycket dramatiskt förlopp, men blev trots det en av de mest framgångsrika tidiga forskningsexpeditionerna till Antarktis. Syftet med expeditionen, som leddes av geologen Otto Nordenskjöld, var att samla vetenskapligt material och kartlägga ögrupper och sund kring den antarktiska halvön. Expeditionsfartyget Antarctic, som tidigare använts för val- och sälfångst i Norra ishavet, lämnade Göteborg den 16 oktober 1901. Efter ett besök på Falklandsöarna anlände expeditionen till Antarktis, där en vinterstation byggdes i februari 1902 på Snow Hill, en liten ö på ostkusten av den antarktiska halvön.

Antarctic återvände till Sydamerika. När hon kom tillbaka till Antarktis fastnade hon i isen, skruvades ner av ismassorna och sjönk 12 februari 1903 utanför Pauletön. Besättningen räddade sig i land, men nu var tre isolerade grupper strandsatta: Nordenskjöld med fem man på Snow Hill, tre man i en stenhydda vid Hoppets vik och fartygets besättning på Pauletön. Vintern blev strapatsfylld. Men alla utom en lungsjuk besättningsman överlevde och kunde 8 november 1903 undsättas av en argentinsk räddningsexpedition.

Bland de vetenskapliga resultaten kan nämnas fossil av en 40 miljoner år gammal jättepingvin, fossil av tropiska växter samt flera nya fiskarter.

Frimärkena med bland annat expeditionsfartyget Antarctic och havsfågeln albatross, som mötte expeditionen på dess väg söderut, har tecknats av Ingalill Axelsson. Ett frimärke har graverats av Martin Mörck. Det graverade märket trycks i kombinationstryck, en färg ståltryck och fyrfärgs-offset. Det andra märket trycks i fyrfärgsoffset. Valören är tio kronor, porto för hela världen. Frimärkena säljs i häfte.

Ishockey-VM 2002

Ishockeylandslaget Tre Kronor är ett av våra populäraste och mest framgångsrika landslag. De allra flesta svenskar har starka minnen från Tre Kronors framfart över världens rinkar. Och laget tronar på segrar från, inte fornstora men nutida, stora dagar. Bland de senare är kanske OS-guldet från 1994 störst. Totalt har Tre Kronor tagit åtta stora världstitlar genom åren; förutom OS-guldet, sju VM-guld: 1953, 1957, 1962, 1987, 1991, 1992 och 1998. Jonas Bergqvist är den spelare som varit med vid flest tillfällen. Han har tre VM-guld och ett OS-guld. Sven Tumba har tre mästerskapsmedaljer, likaså Mats Sundin, på frimärksbilden i kamp med Raimo Helminen. Mats Sundin spelar i Toronto Maple Leafs, i NHL.

Svenska Ishockeyförbundet står värd för de 66:e världsmästerskapen 26 april - 11 maj 2002. Det passar bra till förbundets 80-årsjubileum 2002. Matcherna spelas i Göteborg, Jönköping och Karlstad. Tidigare har Sverige arrangerat Ishockey-VM 1949, 1954, 1963, 1969, 1970, 1981, 1989 och 1995. Tre kronor har emellertid aldrig vunnit ett VM på hemmaplan - det borde vara dags nu.

Raimo Helminen är också världsmästare, med Finland 1995. Han är känd för den svenska publiken som forward i elitserielaget Malmö IF under åren 1989 1996.

Bilden till VM-frimärket är tagen vid VM i Schweiz 1998. Fotografen heter Rudi Blaha, Pressens Bild/AP. Lars Sjööblom har gjort förlagan. Frimärket trycks i fyrfärgsoffset och ges i på rulle. Det gäller för inrikes brev.

Fiskgjuse

Posten har valt fiskgjuse (Pandion haliaetus), en av de fåglar vi måste visa stor hänsyn, som motiv på ett nytt 10-kronorsfrimärke. Den lever av fisk. När den fiskar ryttlar den över vattnet och dyker blixtsnabbt ned, ofta försvinner den helt under vattnet, och griper sitt byte med fötterna. Det är en imponerande smalvingad fågel med ett vingspann på upp till 165 cm.

Fiskgjusen trivs i stora, örika sjöar, där den gärna häckar i ett risigt bo i en talltopp. Ofta i ett utsatt läge. Samma områden är attraktiva för friluftsliv, och risk finns att fåglarna skräms iväg från sina bon. Fiskgjusen har också minskat till följd av försurning och miljögifter. I Sverige finns omkring 2 000 par. Fiskgjusar som häckar i Sverige tillbringar vintern i Afrika.

Dan Zetterström har tecknat förlagan, Lars Sjööblom har stått för den grafiska formen och Piotr Naszarkowski har graverat frimärket, som är tryckt i två färger ståltryck. Det ges ut i rulle och valören är 10 kronor. Den 21 mars

Världsarvet 2

Sverige har elva miljöer på Unescos Världsarvslista. Dessa har vi utfäst oss att vårda och bevara för all framtid. Förra året inledde Posten en frimärksserie med motiv från de svenska Världsarven. Denna serie fortsätter nu med Visby och Birka.

Visby - Världsarvet 2

Visby uppfördes på Världsarvslistan 1995 som exempel på en muromgärdad hansestad i norra Europa. Det är en av de få städer som finns kvar från Hansans glansperiod under 1100-1400-talen, då Visby upplevde en period som blomstrande handelsstad. Såväl gotländska som öst-europeiska varor såldes och lastades om här, för en europeisk marknad. Tyska köpmän slog sig ner och byggde handelshus och packhus. Flera kyrkor uppfördes. Stadsbilden med muren och höga kalkstensbyggnader efter tyskt ideal är bevarad på ett unikt sätt. De fyra frimärksmotiven visar:

Vy över staden med mötespunkten Almedalen i förgrunden, där bakom medeltida bebyggelse och kyrkoruiner i kalksten. I fonden syns domkyrkan Sankta Maria, från början de tyska köpmännens kyrka, som började byggas på 1100-talet.

Delar av ringmuren, den 3,6 km långa mur runt stadskärnan som byggdes i etapper under 1200-och 1300-talen. Av dess ursprungliga 29 torn finns 27 kvar. Frimärket visar Sankt Göransporten, tornet Långa Lisa och Norderport.

Burmeisterska huset från 1600-talet, uppkallat efter ägaren, en av de många inflyttade tyskar som bedrev handel och sjöfart. Väggar och tak i övervåningen är bemålade med jaktscener, sinnliga motiv och bibliska berättelser. "Pepparkakshuset" i trädgården bakom är Gottvaldska huset från 1500-talet.

Vy över Stora Torget sett uppifrån Klinten, med S:ta Katarina kyrkas vackra gotiska valv, franciskanermunkarnas klosterkyrka från 1200-talet. I bilden syns också Gutekällaren med sin trappstegsgavel.

Frimärkena är formgivna av Eva Ede efter foto av Tommy Söderlund och Christina Jägerbäck. Piotr Naszarkowski har graverat två av frimärkena. De trycks i kombinationstryck, en färg ståltryck och fyrfärgsoffset. De båda andra frimärkena trycks enbart i fyrfärgsoffset. Tillsammans ges de ut i häfte med fyra frimärken och lika många motiv. Frimärkena gäller för inrikes brev.

Birka - Världsarvet 2

På mälarön Björkö anlade sveakungen i mitten av 700-talet staden Birka, som med sina lämningar i dag är ett av de bäst bevarade exemplen på vikingatidens handelsplatser. Under sin blomstringstid hade Birka drygt 700 invånare och var ett sjudande centrum för svearnas handel med världen. Hit sökte sig köpmän med dyrbara handelsvaror från när och fjärran. Från sin kungsgård, Hovgården, på Adelsö höll kungen ordning i staden och skyddade den från att härjas och plundras.

De många fornlämningarna har givit Birka, med Hovgården på Adelsö, status som ett område med oersättliga kultur- och naturvärden för mänskligheten och 1993 kom den med på listan över världens kulturarv.

Frimärkena visar två hängsmycken med ett mansansikte respektive ett kors, båda utgrävda på Birka. Det tredje märket visar en runsten placerad invid Hovgården på Adelsö. Runinskriften lyder: "Tyd du runorna! Rätt lät rista dem Tolir bryte i Roden åt konungen. Tolir och Gylle lät rista, båda makarna efter sig till minnesvård...Håkon bjöd rista."

Eva Ede har stått för den grafiska formen efter fotoförlagor från RAÄ; Jan Eve Olsson och Harald Faith-Ell/ATA. Czeslaw Slania och Lars Sjööblom har graverat frimärkena. De trycks i en färg ståltryck, varje märke i egen kulör. Valörerna är Brev Inrikes för hängsmycket med mansansiktet, Ekonomibrev för märket med runstenen och Föreningsbrev för hängsmycket med korset. Alla tre säljs i rulle.

Stockholm 750 år

Stockholm fyller 750 år under sommaren 2002. Det kommer att firas med många festligheter av olika slag i huvudstaden. Höjdpunkten blir festveckan, 750-årskalaset, i början av juni med ett särskilt högtidligt firande av nationaldagen. Stadshuset kommer bland annat att bjuda in till en stor jubileumsmiddag för alla som vill delta. Kronprinsessan Victoria är jubileets högsta beskyddarinna.

År 1252 nämndes Stockholm för första gången i skrift. Birger Jarl Magnusson, ansedd som Stockholms grundare, utfärdade detta år två brev som är daterade i Stockholm. Det första är skrivet i juli och är ett skyddsbrev för Fogdö kloster vid Mälaren. I augusti samma år undertecknade Birger Jarl ännu ett brev daterat i Stockholm.

Posten uppmärksammar jubileet genom att ge ut två frimärken med den äldsta kända bilden av Stockholm, Vädersolstavlan, som hänger i Storkyrkan i Gamla Stan i Stockholm. Tavlan målades med anledning av ett väderfenomen den 20 april 1535, då vädersolar, ett slags himlafenomen, visade sig över staden. De tolkades som olycksbådande järtecken. Olaus Petri beställde tavlan som ett politiskt opinionsbildningsverktyg i strid mot Gustav Vasa. Han beskyllde kungen för att ha missbrukat Guds namn och därmed tillkallat djävulen och himlafenomenen skulle då vara det tecken som förebådade det Guds straff som skulle komma att falla över kungen. Den komplexa fejden mellan de båda männen var också en kamp om rikedom och politisk makt mellan kyrkan och staten.

Tavlan, som brukar tillskrivas Urban Målare, visar staden sedd från Mälaren, ut mot Saltsjön. Slottet Tre Kronor och Storkyrkan dominerar bebyggelsen på den lilla stadsholmen. Vid renovering och rengöring av tavlan 1998-99 upptäcktes att den inte kan vara äldre än från 1618. Det innebär att tavlan inte är ett original från 1535. Det är därför troligt att andra uppgifter som låter göra gällande att tavlan förnyats (kopierats) är sanna. Det skulle i så fall ha gjorts år 1636 av den kände konstnären Jacob Elbfas, hovmålare hos drottning Maria Eleonora.

Lars Sjööblom har formgivit och graverat frimärkena. De trycks i ståltryck. Det ena gäller för inrikes brev, det andra har valören tio kronor, porto för hela världen. Båda ges ut i rulle.

Den 23 mars

Skulptur i Kristianstadsbygden - Norden 2002

Det finns en svart skatt i området där Skåne, Blekinge och Småland möts, en skatt som sedan drygt 100 år fascinerat konstnärer och arkitekter från olika kulturer. Diabasen, det svarta hårda stenmaterialet, bildades för cirka 1 miljard år sedan när het lava trängde upp från jordens inre och stelnade. Diabasen från Göingetrakten har vunnit världsrykte genom att den har världens högsta kvalitet. När den slipats och polerats blir den högblank och djupsvart och lämpar sig utmärkt till skulpturer, monument, fasadbeklädnad med mera.

Posten ger ut två frimärken på temat Skulptur i Kristianstadsbygden. Staden med omnejd är en konstrik region med många intressanta konstverk placerade både i natur och stad. Diabasens hemvist i trakten har varit en orsak till att Kristianstad är en av Sveriges skulpturtätaste städer. En annan bidragande faktor är de tre stiftelser som med ekonomiska medel verkar för konstnärlig utsmyckning av staden.

På södra delen av Lastageplatsen i Kristianstad står stenskulpturen "Struktur" i grå granit, utförd av konstnären Takashi Naraha (f 1930). Han utvandrade för stenens skull från Japan till Sverige 1974. Naraha har examen från Masahino Konstuniversitet i Tokyo. Konstverket sattes upp 1988 av C W Olanders fond. I Wanås skulpturpark står Pål Svenssons "Sprungen ur" . Den är en av många installationer i parken och inomhus i Magasinet. Sedan 1987 har Stiftelsen Wanås Utställningar installerat konstverk i slottets engelska park och de har med åren alltmer tillåtits växa samman med platsens förutsättningar. Både naturen och konstverken blir mer synliga genom denna samverkan. Några verk finns i parken endast en sommar medan andra blir permanenta. De förändras och åldras genom årens gång.

Bland andra kända konstnärer, bakom konstverk som finns i trakten, kan nämnas Carl Fredrik Reuterswärd (Pennan), Axel Wallenberg (Fem Lyckliga), Carl Milles (Musicerande Änglar, m fl), Anders Jönsson (Miraklet), Axel Olsson (Storsläggan m fl) och Lena Lervik (Kalven m fl).

Fotona av skulpturerna är tagna av Christina Jägerbäck och Stefan Fallgren. Den grafiska formen har gjorts av Olöf Baldursdottir. Frimärkena är tryckta i kombinationstryck, en färg ståltryck och fyrfärgsoffset. De säljs i rulle och valören är åtta kronor, porto för hela Europa.

Den 2 maj

Samutgåva Sverige -Nya Zeeland

Posten Frimärken har i flera år haft kontakt med New Zealand Post angående en gemensam frimärksutgåva. Resultatet blir den utgåva som kommer den 2 maj 2002 och som omfattar två motiv, ett med glaskonst och ett med maorihantverk.

Det ena frimärksmotivet visar en vas gjord av den svenske glaskonstnären Ola Höglund. Han är verksam i staden Nelson på norra delen av Nya Zeelands sydö. Hans glashytta har rönt stort intresse och han har fått flera utmärkelser för sin verksamhet och uppmärksammats i landets massmedia. Ola Höglund har starka band till svensk glaskonst. Hans pappa är den välkände glaskonstnären Erik Höglund.

Det andra frimärksmotivet visar ett maoriskt konsthantverk som har gjorts i nyzeeländskt lin av den nyzeeländska konstnärinnan Willa Rogers, vars studio, precis som Ola Höglunds glashytta, ligger i Nelson. Hennes konst är bland annat inspirerad av maorierna, Nya Zeelands ursprungs-befolkning, ett polynesiskt folk som på 800-talet invandrade från Sällskapsöarna i Stilla havet. Deras kultur är känd för skicklighet i konsthantverk, bland annat är både traditionella hus och kanoter ofta rikt utsmyckade.

Gardyne Design på Nya Zeeland har stått för den grafiska formgivningen. Lars Sjööblom har graverat. Märkena säljs i häfte om fyra stycken. De är tryckta i kombinationstryck, en färg ståltryck och fyrfärgsoffset. Valören är tio kronor, porto för hela världen.

Cirkus - Europa 2002

Nytt tema på frimärken i vår blir cirkus, en underhållningsform med anor långt tillbaka i tiden. Årtalet för den moderna cirkusens födelse brukar anges till 1768, då britten Philip Astley började ge avancerade riduppvisningar i utkanten av London. Han kom också på idén att utöver ryttar-konster presentera akrobater, jonglörer, komiker och andra slags artister i en gemensam före-ställning på en cirkelrund bana; centrifugalkraften gjorde det lättare att hålla balansen på häst-ryggen om hästen sprang i cirkel.

Posten har valt följande motiv som står för cirkus i dess olika nutida former.

Charlie Rivel (1896-1983), den store spanske clownen med sin augustmask, sin platta röda näsa, sin röda särk och sin barnagråt, roade hela livet människor Europa runt. Han har haft den längsta kända karriären som scenartist av alla, 80 år. Och han var mycket flitig i maneger och på scener i Sverige. På Gröna Lund var han en efterlängtad artist som återkom nästan varje säsong, ända till de sista åren av sitt liv.

Clowner utan Gränser vill sprida glädje hos människor vars skratt har tystnat. Skrattets kraft är den bärande idén för den internationella organisationen, som startade i Spanien och idag finns i flera länder. Frimärksmotivet bygger på ett foto av Malik Nahassia från en föreställning år 1994 av den franska systerorganisationen i staden Split på Balkan.

Cirkus Cirkör är Skandinaviens enda etablerade nycirkus. Deras föreställningar är inte cirkus i klassisk mening utan innehåller element från både teater och dans. Frimärket visar deras magiska nummer med människan i ballongen. Cirkus Cirkör har också barn- och ungdoms-verksamhet och driver utbildning i nycirkus på olika nivåer.

Cirkus Scott, Sveriges äldsta cirkus, grundades 1937. Familjen Bronett har i generationer varit gycklare, magiker, lindansare, jonglörer och clowner, verksamma i hela Europa. Circus Scott står för både tradition och nyskapande. Frimärket visar en komposition av motiv från Cirkus Scott och Cirkusprinsessan, den nya kvinnliga cirkusfestivalen.

I år får vi se cirkus på frimärken också från andra länder i Europa. Posteurop, samarbets-organisationen på det postala området, har valt cirkus som gemensamt frimärkstema och varje land ger ut frimärken med egna cirkusmotiv.

Frimärkena Cirkus - Europa 2002 ges ut i häfte med fyra frimärken om åtta kronor. De gäller som porto för hela Europa. Nils-Sture Jansson har tecknat motiven och frimärkena trycks i fyrfärgs-offset.

Den 10 maj

Sommar i Bohuslän

Den bohuslänske konstnären Göran Dalhov har i sex akvareller fångat atmosfären i den bohuslänska skärgården på sommaren. Frimärkena kallas Smögenbryggan, Gudingar tvärs Gollungarna, Akterspegel, Limhalls läge, Räbbe huvud och Kyrkesund.

Sveriges västligaste landskap. Bohuslän, är vårt mest utpräglade skärgårdslandskap med sin 12 mil långa kust, sina 3.000 öar samt 4.500 holmar och skär.

Göran Dalhov har ett närmast sakralt förhållande till denna skärgård. Hans konst är ett uttryck för klassisk akvarell och modern miljömedvetenhet och samtidigt innehåller den ett utpräglat sökan-de efter estetiska kvaliteter. Till hans mest kända verk hör illustrationerna i Nationalencyklopedin och "Kohemmen" ; ladugårdarna, som har prytt miljontals svenska mjölkpaket. På biblioteken hittar man ett tiotal titlar av honom. De senaste åren har han skrivit för fem rikstidningar och medverkat i ett 70-tal TV-program med sina bilder.

Göran Dalhov har gjort förlagorna till frimärkena. Olöf Baldursdottir har gjort den grafiska formen och Czeslaw Slania har graverat Kyrkesundfrimärket som visar Häröns Magasin. Det trycks i ståltryck och ges ut i rulle. De övriga märkena är självhäftande, trycks i fyrfärgsoffset och ges ut i häfte om tio frimärken med fem motiv. Alla frimärkena gäller för inrikes brev.

Den 29 augusti

Svensk Gastronomi

Mat har blivit en av konsumtionssamhällets främsta uttrycksformer. Det lagas mat på TV, det skrivs nya kokböcker, det har tillkommit flera nya utbildningar med mat och matlagning som centrala teman och ett viktigt begrepp i dessa sammanhang är gastronomi. Gastronomin får dessutom ett allt tydligare estetiskt innehåll.

Nu åskådliggör Posten gastronomin på frimärken, representerade av sju svenska förgrunds-gestalter, historiska och nutida, och deras gastronomiska verksamheter.

Charles Emil Hagdahl (1809-97) var läkare och författare till Kok-konsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fodringar. Hagdahl var ban-brytande i sitt sätt att gripa sig an gastronomin på ett strukturerat och vetenskapligt sätt.

Cajsa Warg (1703-69), började 1720 som hushållerska hos dåvarande överpostdirektören Leonard Klinckowström och var kvar i hans tjänst ända till 1756. Under tiden skrev hon sin berömda kokbok, Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber som kom ut 1755.

Märit "Hiram" Huldt (f. 1912) har skrivit flera kokböcker, klassiker med suveräna recept och finurliga teckningar. Hon är också den första kvinnan som valdes in i Gastronomiska Akademien.

Tore Wretman (f 1916) är en av Sveriges mest kända restaurangmän. Han var hovtraktör, heders-doktor vid Umeå Universitet 1986 och skapare av stockholmskrogarna Riche och Operakällaren. Han har introducerat det nya franska köket, förnyat den svenska restaurangkulturen och har kanske varit den främste företrädaren för svensk husmanskost. Tore Wretman samlade på kok-böcker och författade några själv; till exempel Svensk husmanskost (1967) Mat & minnen (1987). Kokbokssamlingen finns nu i Kokboksmuseet på Måltidens hus i Grythyttan. Tore Wretman tog initiativet till Gastronomiska Akademien och har varit en stor förebild för hela branschen.

De tre kända förgrundsgestalter som är aktiva idag är; Leif Mannerström, krögare med fisk- och skaldjursprofil på bland annat Sjömagasinet i Göteborg. Han har skrivit flera kokböcker liksom Gert Klötzke, krögare med viltprofil. Klötzke är även coach för det svenska kocklandslaget och professor i gastronomi vid Umeå Universitet.

Christer Lingström är krögare på Edsbacka Krog, den enda restaurangen i Sverige som belönats med två stjärnor i Guide Rouge (Michelin). Han är också kokboksförfattare och av regeringen utsedd till svensk matambassadör.

Frimärkena är tecknade av Jane Bark och trycks i fyrfärgsoffset. De ges ut i häfte om sex frimärken med lika många motiv. Frimärkena gäller för inrikes brev.

Svensk Tidningshumor

Grönköpings Veckoblad har på ett civiliserat sätt ironiserat över svenska makthavare sedan 1902, då den först kom ut som en bilaga i Söndags-Nisse. Tidningen speglar händelser och företeelser i Sverige via den lilla, men ack så betydelsefulla, staden Grönköping. Det är en extremt genomsnittlig kommun, placerad som den ju är, mitt i Sverige. Vad helst som händer av betydelse i Stockholm eller på annat håll i Sverige upprepar sig snart nog i Grönköping. Om en ledande rikspolitiker gör ett anmärkningsvärt uttalande eller klavertramp, kan han eller hon vara tämligen säker på att någon framstående Grönköpingsdito strax säger något liknande eller kanske något ännu värre.

Tidningens menageri torde efter 100 år vara välbekant för både nuvarande och tidigare läsare; Ledarskapet representerat av Hr Borgmästare Mårten Sjökvist, Hr Klensmeden och Fabrikören C.A. Östberg och Poliskonstapeln Paulus Bergström, medan samhällets visserligen lika fram-trädande, men mer maktlösa medborgare gestaltas av Hr förre förrädaren Hildor Peterzohn och hans inte sällan handgångne medbrottsling gossen Emil Ruda.

Men Posten Frimärken kan inte nog poängtera det faktum att den allra mest betydelsefulla och intressanta personen i hela Grönköping är postmästare Pontus Brunander. Med sitt idoga tjänstemannanit och äktsvenska skämtlynne står han ingen av de andra karaktärerna efter. Otaliga äro de s k skämt som denne mästerwitzare muntrat upp sina kunder med hart när som en verklighetens posttjänsteman. Därför är det verkligen på tiden att Posten ger ut frimärken med illustrationer över Grönköping.

Tidningen startades av Hasse Z, pappa till Kardemumma. " Z" tog under 20-talet hjälp av den legendariske redaktören Nils Hasselskog. Bland de senare redaktörerna torde Gunnar Ljusterdal vara bland de mer namnkunniga. Han fick Stora Journalistpriset för sitt arbete 1982. Sedan 1999 är Erik Blix chefredaktör för Grönköpings Veckoblad.

Frimärkena har illustrationer av Cathrin Hesselstrand. Martin Mörck är gravör. Frimärkena trycks i tre färger ståltryck och ges ut i rulle. Valören är inrikes brev.

Den 5 oktober

Motorsport

Sverige har under efterkrigsåren varit en stor nation inom motorcykelsport. Främst är det inom motocross och speedway som lagrarna skördats men vi har också fått se svenska världsmästare i enduro, trial och roadracing. Idag har Sverige 9.200 licensierade förare, hälften av dem kör enduro, motocrossförarna är cirka 2.000 och den minsta gruppen är de 267 speedwayförarna. Frimärkena visar framstående förare i de olika disciplinerna.

På det ena roadracingfrimärket ser vi "Varg-Olle" Nygren på sin TT-maskin från 1950-talet. Nygren beskrivs ofta som den främste svenske föraren genom tiderna med hänvisning till att han var mycket framgångsrik inom flera discipliner. På det andra roadracingfrimärket ses Peter Lindén. Han åkte hem VM-guld i endurance tillsammans med ett internationellt team 2000. Tävlings-formen är långlopp inom roadracing.

På speedwayfrimärkena ses Ove Fundin (t v), flerfaldig världsmästare på 50- och 60-talen, och Tony Rickardsson, nybliven världsmästare för fjärde gången, släpa sina järnskodda vänsterfötter genom speedwaybanornas grus.

Håkan "Carla" Carlqvist flyger högt till vänster på motocrossfrimärkena. Han blev världsmästare i 250-kubiksklassen 1979 och i 500-kubiksklassen 1983. Redan på 1950-talet tog emellertid Bill Nilsson Sveriges första VM-guld i motocross i det allra första världsmästerskapet. Han kämpade hårt i världseliten fram till mitten på 1960-talet, bland annat mot Sten "Storken" Lundin, som tog fem VM-guld under sin aktiva karriär. Lundin syns på det högra motocrossfrimärket.

Anders Ericsson blev i år världsmästare i enduro för femte gången. Hans syns på frimärket nere till vänster i full fart genom skogen. Enduro körs på längre banor än motocross, på skogsslingor, stigar och grusvägar. Två klassiska svenska endurotävlingar är Novemberkåsan och Gotland Grand National.

Trial är kanske den mest udda varianten på motorcykeltävling. Det går ut på att köra en bana i svår och komplicerad terräng på tid utan att föraren får ta stöd för balansen mot marken med kroppen. Motorcyklarna är speciellt konstruerade för denna tävlingsform och så speciella att de knappast kan användas till något annat. Ulf Karlsson blev världsmästare i trial 1980.

Konstnären Leif Ahnlund har tecknat frimärkena. Han har haft motorsportillustrationer som sin specialitet i 25 år.

Frimärkena ges ut i häfte med åtta motiv. Samtliga frimärkens valör är fem kronor, för inrikes brev. De har formgivits av Leif Ahnlund och graverats av Martin Mörck, Piotr Naszarkowski, Lars Sjööblom och Czeslaw Slania. Fyra av märkena trycks i kombination, ståltryck och offset, medan de resterande trycks i enbart offset.

Samutgåva Sverige - Thailand

Idén om en utgivning av frimärken med gemensamma motiv har länge funnits hos svenska Posten och thailändska Posten. Nu blir utgåvan verklighet. Thailand är en konstitutionell och parlamentarisk demokrati och landets kung och statschef Bhumibol är en viktig symbol för landet. Kungliga Palatset i Bangkok har valts som motiv på det ena frimärket och Kungliga Slottet i Stockholm på det andra.

Den svenske formgivaren Hannu Järviö svarar för formgivningen av båda ländernas frimärken och Czeslaw Slania graverar dem. Frimärkena kommer att tryckas på svenska Postens frimärkstryckeri i en kombination av ståltryck och fyrfärgsoffset. Thailand ger ut sina frimärken i ark. De svenska frimärkena ges ut i häfte om fyra märken med två motiv. Valören blir fem kronor, för inrikes brev.

Den 21 november

Jul 2002 - Inrikes

Karl-Bertil Jonssons julafton

Varje julafton sedan 25 år tillbaka sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i TV. Nu kommer denna tradition på julfrimärken och förgyller jul- och nyårshälsningarna.

Filmen om Karl-Bertil producerades 1975 och har tecknats av Per Åhlin efter en berättelse av Tage Danielsson. Sagan handlar om fjortonårige Karl-Bertil Jonsson, som jullovsarbetar på ett av Stockholms postkontor. Han tar julklappspaket från de rika och ger dem till de mindre bemedlade.

Filmskaparens bana började med "Snövit" . Han såg den vid sju eller åtta års ålder och fann till sin häpnad att bilderna kunde röra sig. Det rörliga blev en passion för livet och när han mötte Hasseåtage uppstod genast tycke. Per Åhlin blev radarparets filmskapare och scenograf.

Andra kända verk av Per Åhlin är "Dunderklumpen" , sexton filmer om Alfons Åberg, "Resan till Melonia" och "Hundhotellet" .

Per Åhlin fyllde 70 förra året, men har trots det fler filmprojekt på gång. Nästa verk blir filmatiseringen av "Det blåser på månen" efter Eric Linklaters roman med manus av Ulf Stark.

Julfrimärkena ges ut som självhäftande frimärken i häfte om tio stycken med fem motiv. Ett motiv ges ut i rulle på vanligt frimärkspapper. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset.

Jul 2002 - Utrikes

Kyrkor i juletid

Vackra kyrkor, illustrerade i romantisk stil, pryder julens utrikesfrimärken. Kyrkorna är utvalda för sin speciella, särpräglade arkitektur och målade av konstnären Waltraud Fais-Månsson i ett manér som påminner om sagobokens.

Habo kyrka i Västergötland är ursprungligen från 1600-talet . Väggarna inomhus är täckta av många fina barock- och rokokomålningar och de flesta är gjorda mellan 1741-43 av konstnärerna Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson.

Kiruna kyrka, nyligen vald till Sveriges vackraste byggnad i äldre stil, uppfördes mellan 1909 och 1912 efter en ritning av LKAB-arkitekten Gustaf Wickman. " Du ska rita en kyrka som är som en lappkåta" , sa disponenten Hjalmar Lundbohm till arkitekten. Det resulterade i att takbjälklagets konstruktion strävar mot mitten. Man kan också se det i ljuset som faller från ovan och på de mörka väggarna. Någon har kallat kyrkan för vandrarfolkens helgedom.

Tensta klockstapel i norra Uppland ligger på en höjd öster om kyrkan och är byggd 1756. Kyrkklockan är mycket märklig och av ovanliga mått. Den är gjuten på platsen 1512 av den kände mästaren Busse Jacobsson och är den största av hans klockor som bevarats. Den Heliga Birgittas far ägde ett gods i närheten och hennes liv finns skildrat på kalkmålningar inuti Tensta kyrka.

Sundborns kyrka i Dalarna byggdes 1755 och är bland annat känd för att vara Carl och Karin Larssons församlingskyrka. Carl Larsson svarade för konstnärlig utsmyckning 1905. Tidigare under året hade sonen Ulf omkommit och Carl hade svårt att komma igång med sitt ordinarie arbete. Han erbjöd sig då att måla om kyrkan utan ersättning. Naturen fick lämna inspiration till utsmyckningen och än idag kan man, förutom änglarna, se blommor, kransar, duvor, bladrankor och blomsterslingor pryda kyrkans väggar.

Kyrkan ligger mycket naturskönt i den lilla orten. Waltraud Fais-Månsson har formgivit frimärkena. Det är fyra motiv i häftet med åtta frimärken. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset och kommer att gälla som utrikesporto för julpost till hela världen.

Totalt planerar Posten att ge ut 60 nya frimärken under år 2002 i 12 häften och 11 rullar. Posten reserverar sig för ändringar i det planerade utgivningsprogrammet.

««  Tillbaka till förra sidan