Månadspengen blir allt vanligare och vinner terräng på veckopengens bekostnad. Trenden är att allt yngre barn får månadspeng. Veckopeng ger barn på låg- och mellanstadiet totalt sett mer pengar än månadspeng. Köpkraften år 2001, jämfört med 1996, har bevarats för alla åldrar med elva- och tolvåringarna som speciella vinnare. Viljan att spara, som sjunkit något sedan början av 90-talet, ligger stabil sedan 1996. Att hjälpa till hemma ger i allmänhet dålig utdelning i portmonnän. Säkrare källa till förstärkning är mamma och pappa eller far- och morföräldrarna. Mest går pengarna till sparande och godis.

Detta för både familjer och barn heta stoff presenteras i en färsk undersökning om vecko- och månadspeng av FöreningsSparbankens Institut för privatekonomi.

Barns- och ungdomars vecko- och månadspeng är ett alltid lika aktuellt tvisteämne i alla familjer. Som varje förälder vet får "alla andra" orättvist mycket mer pengar än dottern eller sonen. Undersökningen presenterar nu kalla fakta i ärendet. 2 800 barn har deltagit i enkäten. Liknande kartläggningar har genomförts av FöreningsSparbanken 1986, 1991 och 1996, så det finns ett gediget jämförelsematerial.

Vi har flera anledningar att göra dessa undersökningar, säger Catharina Andréen, chef för Institutet för privatekonomi. Dels anser vi det värdefullt att barn redan tidigt får lära sig att hantera pengar och att planera sin ekonomi. Dels får vi många frågor från föräldrar om hur mycket barn i olika åldrar brukar få i vecko- eller månadspeng och vad pengarna ska räcka till. Våra undersökningar blir därmed en viktig del av vår rådgivning.

Hur ser då bilden ut?
Svaret på den kanske viktigaste frågan, "hur mycket?" ser ut så här uttryckt i kronor per månad i genomsnitt:

Ålder	-7	8	9	10	11	12	13-
Inkomst per månad, kronor, avrundat	90	100	120	130	160	190	200

Veckopeng är vanligast i yngre åldrar. Den växlas till månadspeng när barnen blir äldre och får ett växande ansvar för den egna ekonomin. För 15 år sedan fick barnen månadspeng från elva års ålder. Nu går brytpunkten vid tio år för flickor och nio år för pojkar.

För de flesta verkar det löna sig mer att satsa på veckopeng än på månadspeng. Skillnaden varierar mellan ca fem och 20 kronor per månad, till veckopengens fördel.

Vem får mest?
Vem som får mest av flickor och pojkar beror på åldern. I åldersgrupperna elva och 13 år får flickorna i genomsnitt ca tio respektive 25 kronor mer per månad än pojkarna. De nioåriga pojkarna å andra sidan kammar hem 15 kronor mer än flickorna. I övriga åldersgrupper får flickor och pojkar i stort sett lika stor "inkomst".

Alla åldersgrupper har bevarat sin köpkraft sedan 1996, vissa mer än andra. De största vinnarna är elva- och tolvåringarna. De har hela 35 kronor mer att röra sig med per månad.

Pengarna räcker för de flesta
Hela 80 procent av barnen tycker att "inkomsten" räcker. Flickorna har lite lättare att få pengarna att räcka.

"Veckopengsbarnen" har lite svårare att få slantarna att räcka trots de större summorna. Pojkarna klagar mest. Ulla Samuel, som sammanställt undersökningen, förmodar att det är lättare att planera sin ekonomi när man förfogar över en större summa pengar.

Mamma och pappa hjälper
Men källor till förstärkning finns förstås alltid. Hemarbete lönar sig dock illa. Endast fyra av tio barn uppger att de måste hjälpa till i hemmet för att få sin vecko- eller månadspeng. Det vanligaste uppgiften, hushållsarbete, ger bara fem kronor mer i genomsnitt i månaden. Mest lönsamt är det för de mindre barnen att ge mamma och pappa ett handtag. Kanske är det så att de äldre hjälper till ändå.

Mer lättförtjänta tillgångar är extrapengar från mamma och pappa eller far- och morföräldrar. Totalt sett får 70 procent av barnen mer pengar utöver vecko- och månadspengen. Av dessa kommer över hälften från föräldrarna och knappt en tredjedel från far- och morföräldrarna.

Räcker inte pengarna ändå avstår man från att köpa, ber om ett lån eller, mindre ofta, tar av sina sparpengar.

Majoriteten sparar
- Viljan att spara, som sjönk mellan åren 1991 och 1996, har stabiliserats. 58 procent sparar idag, säger Ulla Samuel. Det verkar finnas ett klart medvetande om att en ekonomisk buffert är bra att ha. Det vanligaste sparmålet är "till senare tillfälle". Flickorna sparar därutöver ofta till resor, semester, häst, hund eller något annat djur, medan pojkarna prioriterar data- och TV-spel.

Sparandet är lika vanligt bland flickor som bland pojkar. Pojkarna sparar dock mer än flickorna.

De pengar som barnen inte sparar handlar de för. De yngre köper mest leksaker och godis. De äldres pengar går till bio, hamburgare, pizza, korv, presenter och böcker.

Några goda råd

Nå, vilka råd ger då utredarna barn och föräldrar inför de stundande diskussionerna?

- Gör upp om vad pengarna ska räcka till, dvs vad barnen ska svara för själva, understryker Ulla Samuel. Bestäm summan utifrån det. Tänk också på att barnen bör få så pass mycket att de också har möjlighet att spara en del. Och försök hålla fast vid den överenskomna summan. På så vis får barnen en vana att handskas med pengar och lära sig planera om de ska köpa eller avstå från inköp. Det är kunskaper som barnen tjänar på när de ska stå på egna ben.

««  Tillbaka till förra sidan