SMHIs femdygnsprognoser i dag är lika säkra som tvådygnsprognoserna för 20 år sedan. Förbättringen beror på radar- och satellitbilder, tätare mätningar i tid och rum samt nya sätt att analysera data. SMHI har på senare år också utökat sin mätning av prognosernas kvalitet. Att följa upp kvaliteten är viktigt bland annat för att bedöma var särskilda forsknings- och utvecklingsinsatser ska sättas in, och för att bedöma vilken av olika prognosmetoder som ska användas.

Att mäta kvaliteten på en väderprognos är inte lätt. Resultatet beror på vilka mått man använt. Ett sätt kan till exempel vara att välja ut alla tillfällen då temperaturen plötsligt förändrats med fem grader eller mer. Om man bestämmer att en riktig prognos inte får avvika med mer än två grader från det verkliga utfallet, så stämmer SMHIs prognoser i ungefär 60 procent av fallen under ett år. (Men om temperaturen plötsligt fallit från 0 till –20 grader, och SMHI förutspått –23, så anses prognosen inte stämma trots att den i allmänhetens ögon skulle ha ansetts enastående riktig...)

När det gäller nederbörd kan SMHI i tre fall av fyra avgöra om nederbörden nästa dag kommer i klassen 0–0,3 mm, 0,4–5 mm eller mer än 5 mm. Då är dock att märka att även den som gissat på ständigt uppehållsväder skulle få rätt i så mycket som fem–sex fall av tio.

Artikeln publicerad i samförstånd med den populärvetenskapliga webbplatsen Vetskap.

««  Tillbaka till förra sidan