Kan det ha funnits en verklig motsvarighet till Jan Guillous romanfigur Arn Magnusson, olika teorier och även en del forskningsarbete pekar nu på att så kan ha varit fallet, detta är något som kommer att behandlas i SVT2:s program Nova den 15 oktober klockan 20.00.

Guillous böcker om Arn har ju medfört att fokuseringen på Skaraborg de senaste åren ökat markant och turisttillströmningen har nått nivåer som man aldrig tidigare ens kunnat drömma om. Novas kommande program lär säkert öka på detta intresse ytterligare, och tillsammans med de nya och anmärkningsvärda fynden som gjorts vid sommarens utgrävningar vid Aranäsborgen kommer vi med all säkerhet att nästa sommar återigen "invaderas" av horder med besökare som vill vandra i "Arns fotspår".

Finns det då något som kan stödja hypotesen om en verklig motsvarighet till Guillous romanfigur, Arn Magnusson? En Skaraborgsk korsriddare som eventuellt kan ha varit donator av Forshems kyrka och haft sitt herresäte inte långt från denna trakt.

För att söka svaren på dessa och andra frågor så kommer man oundvikligen att få styra stegen mot Forshem och dess kyrka. Här vid den enda kyrkan i Norden som är helgad åt "Den Heliga graven" hittar vi unika och sällsynta stenreliefer som annars bara går att finna i Skara och på några få andra platser i landet, dessa kan kanske svar på några av dessa gåtor.

Den relief som i detta sammanhang kan betecknas som den intressantaste är den halvcirkelformade stenen ovanför västportalen, en så kallad tympanon. På denna ser vi tre personer, en häst och en kyrkobyggnad, tolkning av detta motiv är det flera som försökt sig på genom åren och nu har nya rön åter gett en annan syn på denna relief.

Centralfiguren på denna stenrelief är nog de flesta överens om att den skall föreställa Kristus, som med sin högra hand välsignar byggandet av kyrkan, och med sin vänstra ger eller tar emot en nattvardskalk. Till vänster på reliefen sitter en stenhuggare med skägg och toppig huva, han hugger en kvadersten med en pikhacka, kanske detta är en bild av självaste kyrkobyggmästaren, han kan ha hetat "Gauti" då denne man signerat snarlika arbeten i Göl i Danmark.

Kyrkan som är avbildad kan knappast vara Forshem, då den på reliefen är mycket storslagnare och är en basilika med västtorn som brukar förekomma på kontinenten i de större städerna och på biskopsorter. Det kan även vara en avbild av den dåtida Skara domkyrka, då denne stenmästare troligen arbetade även där.

Den tredje personen, som står till höger, är den som kan leda oss på rätt spår i sökandet efter förebilden till Arn. Han är en herreman som anlänt till kyrkans invigning, detta grundas på att dåtidens överklass förknippades med hästar och ryttare, och att kalken överräcks tolkas som om detta är själva donatorn till kyrkan.

Att han kommit till själva invigningen med häst kan betyda att han inte bodde så långt här ifrån, det har spekulerats i om han kan ha varit borgherre på Aranäs, men kyrkan byggdes på 1130-talet och de fynd som gjorts vid Aranäsborgen i sommar har inte påvisat att det funnits någon tidigare borg än den som vi nu ser rester av och som uppfördes i slutet av 1100-talet, men helt säker kan man ju inte vara, Aranäs borgen har ju troligen haft kunglig anknytning, frågan är bara hur länge.

Kan han då ha kommit från något annat rikemansställe i närheten, Det mytomspunna Forsholm vid Sjöråsåns mynning i utkanten av Hällekis, ligger ju nära till hands så namnet är snarlikt, men Forsholm omnämns i skrifter för första gången den 25 mars 1372, långt efter uppförandet av Forshems kyrka. Det finns heller ännu inga bevis på att Forsholm skall ha legat på just denna plats, men om så varit fallet så kan kanske Forsholm ha funnits vid rätt tidpunkt även om det inte finns skrifter bevarade som omnämner detta.

Sen har vi ju Hönsäter, den förste kände ägaren till denna gård var hertig Erik som köpte stället 1305, men att en så uppsatt person köpte Hönsäter tyder på att det inte kan ha rört sig om någon vanlig bondgård och även i detta fall vet vi inget om vad som fanns före detta årtal, så även Hönsäter kan ha varit platsen där Forshems donator bodde.

Husaby är även ett av de ställen där en herreman kan tänkas ha kommit ifrån, här var ju en av de första platserna som Sveriges kristnande utgick ifrån och Olof Skötkonung döptes, här fanns redan långt före Forshems kyrka byggdes en plats där kunglig makt var placerad och säkert även senare högadel och kyrkliga dignitärer. Kan Forshems donator ha kommit från Husaby, det förefaller inte alls som otroligt, tiden stämmer, frågan är bara vem det i så fall skulle kunna vara.

Näst på tur står Gum, en gång i forntiden kungsgård, och ett fäste av betydande storlek, dess storhet som maktcentrum för Västergötland kan ha varat i flera hundra år. Den apokryfisk Stenkilsättlingen Håkan Röde anses ha blivit född här omkring år 1100, och nu börjar vi komma rätt i tiden. Om det har bott någon korsriddare på Gum vid tiden för Forshems kyrkas uppförande finns det i alla fall inget nämnt om det i skrifterna, men mycket material gick ju förlorat när det gamla slottet Tre Kronor brann, i de mängder av dokument och skrifter som förvarades där hade man säkert kunnat få svar på många av de frågor som vi i dag ställer oss angående den tid då bildandet av riket Sverige pågick som bäst.

Vi lär kanske aldrig få veta varifrån denne herreman kom eller vad han hette, och om han överhuvudtaget var korsriddare. Men på en annan av Forshems kyrkas stenreliefer som man tror föreställer Kristus i mitten som överräcker en nyckel till Petrus på vänster sida och en bok med inskriften "SA PAVLI", vilket betyder Sankt Paulus, till figuren på höger sida som då troligen då skall föreställa Paulus, finns ovanför i mitten av den halvcirkelformade inskriptionen "ISTA ECCLESIA SIT IN HONORE DOMINI NOSTRI IESU CHRISTI ET SANCTI SEPULCHRI", (Denna kyrka är (invigd) till vår Herre Jesus Kristus och den heliga gravens ära), ett riddarkors inhugget, detta kan kanske tyda på att donatorn hade kopplingar till någon andlig riddarorden. Man tror att det kan ha varit en orden som kallades den Heliga gravens orden (Sepulkrinerorden). Det kan även tänkas att den orden som slog sig ner i Forshem var en utlöpare från tempelherreorden - en nordisk Sepulkrineorden.

Den Heliga Gravens Orden

Den Heliga Gravens Orden grundades i Jerusalem år 1114, anledningen var bl.a. att då krigshändelser mm förhindrade pilgrimer att resa till Det heliga landet skulle de kunna vallfärda till nationella s.k. Gravkyrkor där de kunde få uppleva Jesu lidandes historia, särskilt under påskveckan. Forshems kyrka har varit ordenskyrka samtidigt som den utgjorde församlingskyrka. Gravkyrkan i Forshem har haft en symbolisk gravkista eller sarkofag som altare, prästerna vid Gravkyrkan kallades korsbröder, där har även funnits ett härbärge, där pilgrimer har bott och fått mat. Helgonbilderna av S:t Nikolaus av Myra och S:t Martin av Tour visar tydligt att kyrkan varit pilgrimskyrka, då dessa båda helgonen är pilgrimernas särskilda skyddshelgon.

Spekulationer har även förekommit att grundaren och donatorn till Forshems kyrka kan tänkas ligga begravd i tornet av kyrkan, det finns flera ålderdomliga gravar under det gamla trägolvet, en framtida undersökning av detta kan ge ytterligare spår i jakten på Arns verkliga motsvarighet. Att han var en högt uppsatt person i samhällets toppskikt kan vi nog utgå ifrån, och att han troligen hade varit ute på korståg och kom att tillhöra "Den Heliga Gravens Orden", men vem var han och varifrån kom han, jakten på denne man går vidare i historien, kanske nya rön kommer att leda oss på rätt spår i framtiden så att gåtans lösning får ett svar.

En liten unik detalj på den tidigare nämnda stenreliefen är att den högra figurens (herremannen) fot tycks trampa på en av Kristi fötter, detta har tidigare tolkats som ett symboliskt sätt att tala om att donatorn är ivrig att komma igång med kyrkobygget och att han är kyrkans "tillskyndare". En nyare tolkning av denna detalj är det kan röra sig om en orientalisk sed för att visa sin vördnad, vilket ytterligare stärker teorin om att kyrkans donator har haft kontakt med orienten och då troligen som medlem av någon riddarorden.

Att det funnits makt ända upp till regal nivå representerad i Skaraborg och i området kring Kinnekulle under den tid då Forshems kyrka och Aranäs byggdes verkar nu allt tydligare stå klart, och att området haft ett stort inflytande och i allra högsta grad varit inblandad i den process som kom att leda till bildandet av riket Sverige.

««  Tillbaka till förra sidan