År 1889 var några vallpojkar ute och gick i trakterna kring Husaby kyrka, av någon anledning hade sandstenshällen på ett ställe blivit frilagd, eller kanske var det pojkarna själva som rev bort några grästuvor, hur som helst så gjorde de en sensationell upptäckt. På hällen kunde de urskilja olika figurer som ristats in i stenen, troligtvis berättade de om denna upptäckt när de kom hem och sen spred sig historien till dess att den hamnade hos rätt man som kunde börja ´påbörja en undersökningen av sandstenshällarna vid Flyhov.

Genom åren har sedan allt fler och fler ytor frilagts och många inristade figurer har kommit upp i dagen från att ha legat gömda i jorden under många hundra år, kanske rentutav tusen år eller mer. Idag finns elva olika områden frilagda och på dessa hittar vi närmare 500 figurer och tecken, flera av dessa områden består enbart av så kallade "skålgropar". Flyhovs hällristningsområde är det största och figurrikaste i hela Västergötland.

Idag ser vi tydligt hur figurerna ser ut då man fyllt i ristningarna med rödfärg, men troligen så var de aldrig målade i den forntid då de hade betydelse för folket som bodde i trakten.

Människan har under alla tider avbildat sig själv och sin omgivning, ristandet i hällarna kom till under bronsåldern, och under en relativt lång tidsperiod, från ca 1600 f Kr till 500 f Kr. På den tiden levde folket i hus byggda av trä och lera, med tak av vass, grästorv eller näver. Husen låg samlade i små klungor och varje hus rymde ca 20 personer, alla var släkt eller av samma ätt. Man höll sig med tamdjur såsom får, svin och nötkreatur och odlade korn, vete och hirs. Av blandningen koppar och tenn fick man brons som man använde till vapen och smycken, de alldagliga redskapen gjorde man fortfarande av sten och flinta.

Att förstå och tolka dessa "hällbilder" är mycket svårt då de är lösryckta ur sitt forntida samanhang, men man tror att de speglar den tidsepokens ritualer och kulthandlingar och är kanske avbildningar av bronsålderns myter, gudar, och historier om världens tillkomst. En viktig del av denna kult kan man se hos flera av dessa och andra ristningar, fortplantning och fruktbarhet, detta var viktigt för denna tidens folk och kultur och kom på så sätt att bli ett av de mest populära motiven när man satte sig ner och ristade i hällarna.

Avbildningar av skepp är också väldigt vanligt förekommande, men man är inte helt säker på deras innebörd, Vänerns vatten låg långt från Flyhov, och kanske hade de en annan innebörd eller var symboler för samfärdsel och handelsresor i största allmänhet.

På hällarna hittar vi också människofigurer, solhjul, älvkvarnar, svärdslipnings rännor, djurfigurer, skålgropar, cirkelkors, fotsulor mm, flera av tecknena och figurerna kan man inte tyda innebörden utav, deras funktion är väl förborgad i en dunkel forntid.

Den mest kända av Flyhovs alla figurer och tecken är den så kallade "Yxguden", det var kanske den som vallpojkarna först fick se då de gjorde sin stora upptäckt.

Yxguden är en människofigur med ett svärd och en yxa i ena handen, och man tror att just denna ristning är från 1000-talet f Kr, ungefär i mitten av bronsåldern, yxans utformning pekar på detta.

Flyhovs hällristningsområde har under de senaste åren fräschats upp, nu finns här en mycket stor parkeringsplats, bra informationstavlor, gångstig mellan de olika ristningsområdena och träplattformar vid ristningarna för att försöka begränsa området som besökarna skall röra sig på och för att skydda de ömtåliga hällarna och de värdefulla ristningarna.

««  Tillbaka till förra sidan