Till en skola på Varaslätten kom en dag en liten pojke som var uppseendeväckande lortig. Lärarinnan blev nödd att fråga :
- Varför har du inte tvättat dig Per ?
- Mamma hade mjölk i bonken !
(Ord om orden .. s 21)

Att vara barncentrerad var ett begrepp som dök upp i 1960-talets pedagogiska debatt. Idealen för barnuppfostran i Västergötland i äldre tider låg mycket långt från det begreppet. Barnen skulle vara sättesamma. Ordet sätta eller säta betyder lyda. Viljeyttringar slogs tillbaka med 'du har ingen talan'. Ett nyfiket barn som ideligen ställde frågor kunde kallas smalebjällra, vilket egentligen betyder får- eller getbjällra. Den bakomliggande tanken är att en sådan bjällra plingar oavbrutet. Ursprunget till smale är inte helt klarlagt. Smale är en fårskock och möjligen kommer det av sma- som senare blev små. Får och getter kallades nämligen småfä.

Till busiga barn kunde man säga tass inte om barnen bråkade med varandra och falas inte onga om de vuxna kände sig störda. Själv har jag hört uttrycket hon/han ä svår å tass mä om viljestarka barn, som inte fogade sig i blind lydnad. Falas är samma ord som färdas. Det är rätt vanligt i Västgötska dialekter att -rd ersätts med tjockt - l t ex jola i stället för jorden.

Ettagluttare kallade man i Stockholmstrakten till för några år sedan barn, som började i första klass. Numera börjar barnen förskoleklass vid sex års ålder; jag har inte hört något slanguttryck för dessa nybörjare. Under första halvan av 1900-talet sa man i Västergötland abbesadöling eller abcdarier om nybörjare. Första halvan av orden kommer förstås från ABC ; döling betyder slö och dum och är släkt med dålig.

Om barn med lässvårigheter som hackade och stammade vid högläsning sa man att de gevlade. Ordet är släkt med gapa. Det användes också om äldre mer eller mindre tandlösa personer som hade svårt att tugga maten.

Avslutar med en stilblomma från en uppsats om Viktor Rydberg.

Viktor Rydberg var en stor författare. Han har skrivit många böcker. Men en tid av sitt liv drack han. Han sjönk allt djupare, och till slut blev han medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Källor : Norén, K- Gustafsson, R - Nilsson, B - Holgersson, L:
Ord om orden i Västergötland. 1998

Ann-Mari Östberg

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina artiklar - övriga hittar du i "Historia och Varia". Skicka till annmari.kanon@telia.com DS.v