Fromma män och bångstyriga djäknar

En scholaris Jonas Benidicti haver:
- för någon tid sedan varit full emellan högpredikan och aftonsången
- lupit fuller och trotsig uti domini Laurentius Cleveri gård och där förövat buller och gensträvighet
- svurit och bannats, då han dädan var utdriven på gatan
- skällt en bonde för en bövel

En djäknes digra syndaregister någon gång under Johan IIIs regering. Den medeltida skolbyggnaden invid kyrkans nordvästra hörn ersattes mot slutet av 1500-talet av en ny byggnad. Den gamla blev först bårhus sedan arrestkammare för ostyrige skolepersoner vilket tydligen behövdes. På 1700-talet hade man tydligen lugnat ner sig. Då kan man nämligen läsa i domkapitlets anteckningar att djäknarna Gudi lov föra ett så stilla, nyktert och skickeligt leverne som någonsin tillförne.

Skaras biskopar tycks i alla tider - från Adalvard till Danell ha varit karismatiska, starka personligheter, men inte alltid helt okontroversiella. Bengt den gode var biskop i Skara under andra halvan av 1100-talet. Han var, förstår man av namnet, en populär person och dessutom synnerligen välbärgad. Han lät bygga broar och skänkte enligt traditionen dyrbarheter till domkyrkan. Enligt Hugo Swensson Lämnade han mera gods efter sig när han dog, än vad tjugo hästar kunde draga på god väg och därtill fem lispund silver.

Brynolf Algotsson som levde under andra halvan av 1200-talet var kyrklig lagstiftare, liturgisk skald och katedralbyggare. Han lät bygga om den gamla mindre kyrkan så att den skulle påminna om de storslagna katedraler han sett vid sina studier och resor på kontinenten. Enligt legenden har helbrägdagörelser inträffat vid hans grav och den heliga Birgitta fick en uppenbarelse där. Man försökte få honom helgonförklarad av påven, men det stannade vid en sk saligförklaring.

Skaratraktens medeltida lärde hade studerat i Paris. Där fanns på 1200-talet tre svenska sk kollegier varav Collegium scarense var det mest betydande och fanns ensamt kvar ända in på 1500-talet. Dessa kollegier var en kombination av studentbostäder och lärosäten med preparandkurser för studierna vid Sorbonne, som var mycket krävande.

Dom kyrkan har brunnit, skadats av åska och byggts om och restaurerats otalig gånger. Jean Desprez var mannen som skapade "Skara böxer", ja inte uttrycket det skapade folket. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet såg han till att ta bort topparna på dom kyrkans torn så att de blev helt platta. Så fick de se ut i nästan hundra år. Skara böxer får de däremot heta i evärdliga tider.

Källor:
Hugo Swensson. Ill. Birgitta Flink :
Skara.
Sthlm 1952.

Ann-Mari Östberg

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina artiklar - övriga hittar du i "Historia och Varia". Skicka till annmari.kanon@telia.com DS.v