I går var det samling till årets upplaga av Kinnekulleknallen - Nattavandringen, fjolårets deltagarantal på 1800 vandrare slogs rejält då 3010 personer kom till starten på "Stalpa" i Hällekis för att deltaga i årets vandring. Vädret var strålande denna kväll om än något kylslaget efter solens nedgång, men många passade på att delta i vandringen på det vårfagra Kinnekulle.

Den nya motionsformen stavgång har blivit väldigt populär och fått många utövare, detta märktes även av på Kinnekulleknallen då det rätt ofta syntes folk som stavade sig stigarna fram.

Från Stalpa gick vandringen upp genom Bredängen och sen började stigningen upp mot Kinnekulles topp via Jansberg, Kullaberg, som är Friluftsfrämjandets klubbstuga där man även hade vätskekontroll, vilket kunde behövas då den brantaste biten var kvar innan man nådde Drottningstenen och kunde blicka ut över den idag spegelblanka vattenytan på Vänern från denna utsiktsplats på Kinnekulle högplatå.

Ville man ha en ännu mer storslagen utsikt den klara afton så gjorde man en liten avstickare till det närbelägna utsiktstornet som denna kvällen höll öppet extra länge, en och annan passade säkert på att köpa sig en glass eller lite godis då detta finns till försäljning i bottenplanet på utsiktstornet.

Nästa anhalt blev "Röda soffan" där bl.a, Håkan Palm från Länsteatern stod och läste poesi för de som stannade till och njöt av utsikten eller vandrade förbi på sin väg ner mot Stora Salen, ett passande stycke vid denna årstiden var "Ja visst gör det ont när knoppar brister" av Karin Boye. Stigningen bytts mot utförslut resten av vandringen ner för berget.

Väl framme vid Stora Salen bjöds de vandrande på blåbärssoppa och för de som var extra sugna fanns det försäljning av korv och dricka. Här stannade många till en stund och rastade och intog lite näring i form av korv eller medhavd matsäck.

Sen var det dags att räta på benen igen och vandra ner mot Cementas gamla stenbrott, de som kom dit när skymningen föll på möttes av en enastående syn, hela stenbrottet var upplyst av 100-tals marschaller som kantade vägen ner i brottet, men även flöt på små flottar ute i den lilla sjön. Ansvaret för dessa hade Friluftsfrämjandets ungdomsavdelning Frilufsarna, som denna natt hajkade vid det lilla vindskyddet vid sjöns strand. Här fick man även lyssna till sång av Kinnekullekören som fick bra resonans i stenbrottets höga bergsidor och tonerna klingade mellan bergväggarna likt en katedral.

Nu var det inte så långt kvar, vandringen gick över de gamla tipparna mot truckvägen och vidare till Hönsäters kapell, där kunde man göra ett besök och lyssna till finstämd orgelmusik och pusta ut en stund innan man promenerade den sista korta biten till målet vid Hällekis Skola.

Här serverades kaffe och fralla, och alla som gått fick ett diplom som bevis på genomförd vandring. Det blev även dragning på startkorten och många fina priser lottades ut. Sen återstod det att hitta sin bil bland alla parkerade och ta sig ut ur samhället i den trängsel som stundtals uppstod.

Årets vandring blev mycket lyckad, det ansåg nog både arrangörer och deltagare, och det kan man till stor del tacka det fina vädret för.

Nästa års vandring är planerad till den 10 maj 2002.

««  Tillbaka till förra sidan