[ 010213 ]
Harpesten sprider sig
I fjol så drabbades över 460 svenskar av harpest, så många har det inte varit sen 1970. Sjukdomen fick även stor spridning söder om Dalälven.
De som främst tillhör riskgrupperna är bönderna, och de som ofta uppehåller sig i skog och mark, nära vattendrag.
Den typ av harpest som lantbrukare har fått leder till lunginflammation, troligen andas de in bakterien när de hässjar hö och där det finns döda gnagare som bär på smittämnet.
Harpest som sprids genom myggbett leder ofta till svårläkta sår vid bettet och svullna lymfkörtlar. Kor, grisar och höns klarar sig från harpest, de får kanske i sig bakterien men har ett bättre immunförsvar än människor.
Flest fall av harpest var i fjol under månaderna september och oktober. Forskarna intresserar sig för den stora ökningen då det under 1999 endast rapporterades 83 fall, man försöker kartlägga hur smittan spridits och varför så många drabbats, man tror kanske att det kan bero på att år 2000 var ett stort myggår.
Då det i Sverige främst ser ut som om harpesten sprids via myggorna så är myggmedel ett bra skydd för att undvika sjukdomen.