Halloween firandet i Sverige är en relativt ny företeelse och det var egentligen inte förrän hösten 1995 som det drog igång på allvar då svensk detaljhandel gick ut och hårdlanserades Halloween firandet, med alla dess tillbehör som skulle köpas i affärerna, handlarna såg stora pengar i denna helg, likt påsk- och jul helgen.

Men det verkar råda lite delade meningar i landet när och framförallt om denna helg skall firas. Det finns de som menar att den inkräktar på det traditionella firandet med hedrandet av de döda och utsättandet av gravlyktor, och en utländsk tradition som Halloween trots allt är skall väl inte gå in och tränga bort något som har firats här under åtskilliga år.

Då kommer vi till frågan när Halloween egentligen skall firas, här är meningarna delade, men den utländska traditionen påbjuder firandet dagen före allhelgonadagen, den 31 oktober. Men det finns de som anser att man skall fira lördagen före allhelgondagen och även de som tycker att det skall firas helgen efter, då det är Alla Helgons dag, någon officiell dag har inte utsetts för detta firande i Sverige ännu, men det kanske kommer om traditionen växer sig stark.

Men detta firande startade egentligen för mycket länge sedan och på en helt annan plats. Halloween härstammar från flera hundra år före Kristus, tillbaka till den keltiska mytologin och druidernas firande av dödens härskare och mörkrets furste kallad Samhain. Han samlade enligt traditionen denna natt , den 31 oktober, ihop själarna från dem som dött under året och överlämnade dem till himmelriket. Denna natt firade man även solguden som tackades för årets skörd, sen började det nya året för att markera vinterns början och dödsgudens välde. Samhain var kelternas nyår.

För att skydda de döda mot de onda andarna kallade man på övernaturliga krafter. Stora brasor tändes på alla kullar och man satt runt omkring dem i mörkret och trodde att eldarna och de gamla kvinnornas magiska ord som skreks ut i mörkret skulle hålla de onda andarna borta.

När kristendomen ersatte hedendomen bestämde kyrkan att första november skulle vara en dag för att hedra alla helgon och kallade den All Hallows Day. Kvällen före blev All Hallows Eve, nu kallad bara Halloween.

Det är härifrån som vi fått dagens Halloween firande med spöken, häxor, skelett mm. Detta firande startade på Irland och spreds vidare till England och kom till USA under mitten av 1800-talet och där tog firandet verkligen fart och utvecklades bl.a. med det välkända "trick or treat" (bus eller godis) som nu även anammats bland svenska barn som ser sin chans att utklädda till olika hemskheter kunna tigga till sig lite extra godis, och har då med ens fått en extra chans till detta förutom när man går påskkärring.

Det mest kända attributet för Halloween får nog ändå anses vara den urgröpta pumpan med ett ansikte och ett ljus i. Det finns även en historia bakom denna företeelse. Jack O' Lantern kallas den och härstammar från Irland, det var pojken Jack som brukade retas med djävulen, när han dog kom han inte in vare sig i himmeln eller helvetet utan fick som dom att för alltid irra omkring med en glödande kolbit i en urholkad kålrot, som med tiden gjordes om till den pumpa som är vanlig i dag.

Allhelgona helgen är idag också häxornas stora fest, och början på deras nya året samt häxornas invigningsfest, då nya häxor deltar i cirkeln. Att detta sker vid samma tidpunkt som den keltiska är inget sammanträffande, då det keltiska året nästan är identisk med den kalender häxor följer idag. Den tro och kunskap som ligger till grund för häxans föreställningsvärld är äldre än den keltiska och den senare bygger troligtvis på den första.

Häxornas traditioner härstammar från de folkslag som levde i Europa före de indoeuropeiska folken och kelterna. Det finns forskare som tror att det var dessa folk som lärde kelterna den druidiska religionen, vilket förklarar likheten mellan häxans tro och den keltiska. Genom århundradena levde traditionen vidare i tysthet - tills idag då cirkeln har slutits och vi återigen börjat fira Halloween runt om i Europa igen.