När mörkret viker och dimmorna lättar från marken på måndag morgon, då inträder en av årets största höjdpunkter för en viss del av landets befolkning, nämligen älgjägarna.

Inför denna dag har de haft mycket att stå i, vapnen skall skjutas in, prov skall avläggas, jakttorn skall byggas eller ses över, skottfält skall röjas och ammunition skall laddas eller inköpas.

Men på måndag morgon när det ljusnar sitter 7000 Skaraborgska jägare på helspänn på sina pass, väntandes på att skogens konung skall behaga visa sig just vid deras pass. Många lär inte ens se skymten av något som ens liknar en älg, och skulle det dyka upp någon är sannolikheten stor att det är fel sort och inte får skjutas.

Runt 2300 älgar fälls årligen i de Skaraborgska markerna, jakttiden varierar från en vecka upp till flera månader. Bestämmelserna och reglerna som styr jakten är omfattande och invecklade, fördelningen av hur många älgar som får skjutas på respektive mark styrs bland annat av tillgången på älg i just det området.

Efter avslutad jakt hamnar åtskilliga ton älgkött i jägarnas och markägarnas frysboxar, men förvånansvärt lite kött letar sig till butikernas kyldiskar för försäljning till gemene man.

Älgjakten är för många årets höjdpunkt, man har laddat upp länge inför dessa dagar i skog och mark, många brukar också förlägga en av sina semesterveckor lagom till älgjakten.

Om man absolut inte helt nödvändigtvis måste ut i skogen de första dagarna under jakten så uppskattar säkert jägarna om de får vara ifred och slippa störande moment under jaktens första vecka.