Nu under september månad har det jagats hornbärande dovhjortar runt Kullen, en och annan har fått sätta livet till men stammen kommer även i fortsättningen att vara stark.

Dovhjortsstamnen runt Kinnekulle är stor, uppskattningsvis runt 400 - 500 djur, stammen håller till inom ett begränsat område runt Kullen, och man hittar sällan hjortar mer än några mil från Kinnekulle.

Många förordar en betydligt större avskjutning än vad som görs i dagsläget då dessa djur ställer till stora skador i trädgårdarna, där de brukar kalasa på det mesta i växtväg, och som regel helt obesvärade av mänsklig närvaro.

Ursprungligen kommer dovhjorten från Mesopotamien och Mindre Asien, men den har hållits i hägn här i landet sedan 1500-talet.

Så sent som 1946 infördes dovhjorten till Kinnekulle, det var greve Willhelm Klingspor på Hellekis säteri som köpte fyra hindar och en tjur, som han höll i ett hägn i anslutning till Munkängarna. Efter en tid så rymde dessa djur och lade sen grunden till den hjortstam som finns idag.

Dovhjorten blir upp till en och 1 1/2 meter lång och ca 110 cm i boghöjd, den finns i tre färgvarianter, ljus, rödbrun och nästan svart. Hinden föder i slutet av juni 1 till 2 kalvar.

Vintertid kan man rätt ofta runt Kinnekulle se mycket stora flockar av dovhjortar, då dessa är ute på åkrarna och letar föda. Mindre trevlig är det när dessa stora flockar drar genom Hällekis och smaskar i sig det mesta som kommer i deras väg.

Många sätt har prövats för att hålla hjortarna borta från trädgårdarna, men i sista änden så är det ändå hjortarna som går segrande ur striden.