Aldrig trodde väl de killar som för drygt ett år sedan satte ihop en enklare mätutrustning av ett stoppur och några fotoceller för att testa vad deras gick för på sträckan 201 meter att deras intresse ett år senare skulle dra så mycket folk.

På Cementas gamla nerlagda truckväg i Hällekis stiger åter motorvrålen mot skyn, truckarna är sedan länge borta, idag är det snabbaccelererande bilar och motorcyklar som härskar på asfalten.

Det är här som man nu håller till med sin "Kinnekullestripp", som man kom att kalla sin verksamhet, man har nu införskaffat en betydligt bättre mätutrustning än den man hade från början och allt ser nu rätt professionellt ut och tidmätningen är väldigt exakt, vilket är en förutsättning i detta sammanhang.

Från början var det bara de närmaste som kom och tittade, men ju fler gånger man körde spreds ryktet och allt fler fordon ville vara med och testa och fler åskådare kom, som mest var det runt 200 personer som kom och tittade vid ett och samma tillfälle i fjol.

I går lördag så var det dags för att köra "strippen" igen, och nu var det inte bara lokala förmågor som ville testa sina bilar och motorcyklar, ryktet om Kinnekullestrippen hade spridits långväga och det kom fordon från när och fjärran denna soliga höstdag.

Truckvägen kantades av besökande bilar och vid startplatsen trängdes denna dag uppemot 300 - 400 åskådare. Åtskilliga fordon trängdes bakom startenplatsen i väntan på att få ge sig ut på den 201 meter långa banan för att prestera så snabb tid som möjligt.

Däcken värmdes upp före start med ett avgrundslikt motorvrål, röken låg tät och doften av bränt gummi spreds över nejden. Fram till startpositionen, motorn varvades upp, grönt ljus och sen pedalen i botten, vrålet från motorn överröstade allt och några sekunder senare så var de 201 meterna avverkade.

Besökarna som kantade banan var i alla åldrar, från små barn sittandes i sina kärror till pensionärer, ett har de dock gemensamt, intresset för dessa häftiga maskiner.

Kommenterar som "detta var det bästa som hänt på länge" och "det här borde man göra oftare" var vanliga bland de som tittade på och även bland de startande fordonens förare.

Att allt sedan är helt ideellt gör saken inte sämre, det kostar nämligen inte ett nickel varken att köra "strippen" eller att titta på, detta hade säkert bidraget till att så många kom denna dag.

Troligen var detta den sista gången man körde i år, hur och när nästa Kinnekullestripp går av stapeln är ännu inte bestämt, men när snön smälter och värmen börjar komma framemot vårkanten så kan man nog räkna med att motorvrålen åter hörs från den gamla truckvägen i Hällekis.